Hanteringen av Odöda
Se upp grabben! Bakom dig! Aaaaarggggh....
Så mina vänner...
Började häromdagen i Ajvide Lindqvists andra bok. I dagarna väntar jag JT Leroys Sarah och jag funderar på att låna mig en fullängdare Murukami.
Kingreferenserna känns ännu tydligare i Hanteringen av Odöda än i Låt den rätte komma in (eller Låt Den Fete Komma In som Roos kallar den), men något spretigt är intrycket de första sjuttio sidorna. Det känns som den antingen är skriven tidigare än vampyrromanen, eller som den stressats fram.
Storyn är inte dum alls, men något är det som får mig att sitta här och uggla och drömma om missade punkfestivaler istället för att krypa ned med den och försöka få lite sömn efter en helkvälls skrivande. Förhoppningsvis svänger det. På hyllan att läsa ligger också samme mans novellsamlingen pappersväggar, som ska bli intressant att sätta gaddarna i framöver.
Återkommer.
Har nyligen, faktiskt, läst "Hanteringen..." och gillade den, Som sjutton, faktiskt.
Tempot skruvas dock upp betydligt allt eftersom. Själv tyckte jag att slutet blev lite lidande av det, men det är möjligt att det bara är "jag ville ju läsa mer-"besvikelse.
"Pappersväggar" läste jag för något år sedan och där finns faktiskt ett alternativt/kompletterande slut för "Hanteringen..." Lindqvists noveller är dock ofta läskigare än hans romaner, helt enkelt för att han varit tvungen att koncentrera sig på vad han vill skriva. Rekommenderas. (Själv tycker jag att den är det bästa jag läst av honom.)
Avundas dig lite, som har så mycket bra läsning att se fram emot.