Back To The Territories

Böcker / Permalink / 4








Jag läste mina första böcker av Stephen King runt 87-88, omkring tio elva år gammal.
Min favorit på den tiden var Talismanen som King skrev tillsammans med Peter Straub. En mörk fantasyberättelse om en pojke -Jack Sawyer- som måste finna den magiska Talismanen för att rädda sin döende mamma. Längs vägen träffar han bland många fiender den osannolikt sympatiska vännen Varg, och färdas mellan vår värld och en främmande plats kallad Territorierna.
När uppföljaren Black House kom i början av tvåtusen-nångång läste jag om Talismanen. Den var fortfarande bra, även om jag idag inte ser den som min stora favorit.





Då var Black House på många sätt mer i min smak, men det hade den å andra sidan kanske inte varit för mitt elvaåriga jag. I Black House är Jack Sawyer vuxen men minnet av Territorierna kommer åter till honom genom en rad bestialiska mord i hans hemstad. Jag minns bäst de starka karaktärerna; Jacks blinde vän Henry, det intellektuella MC-gänget, liksom den ruggiga gamle mördaren The Fisherman. Mindre kul var väl däremot alla referenser till Svarta Tornet. Är lite tröttsamt när man inte läst mastodontverket själv.
Hursomhelst blir jag väldigt glad över nyheten att det planeras en tredje och avslutande del. Nu ska ju Straub dra sitt strå till stacken, hade King skrivit den ensam skulle den säkerligen varit färdig till Jul.
Eller tidigare...



#1 - - CJ:

Jag är bra sugen på att läsa om gamla King-romaner. Men hur fan ska man hinna med allt? Speciellt när det finns så mycket jag ännu inte hunnit läsa. Jag var lite kluven till Talismanen, förmodligen för att jag inte är så förtjust i Straub.



Det svarta tornet kan man helt klart klara sig utan. Ett par av böckerna är helt okej, men en av dem är förmodligen bland det sämsta King någonsin skrivit. Wizard of glass eller vad den nu heter är skrattretande usel.

#2 - - Ingo:

Ouh fina grejer där du. De där två böckerna är ju helt klart favoriter här i skåne med.

Till skillnad från CJ tycker jag ju att Dark Tower böckerna är jävulskt bra! Kanske för jag hörde dem på ljudbok med en grym berättare? Fan vet. Förmodligen för att smaken är som rööven. Deelad! :)

(eller är min smak som en röv kanske? Hmm svåra frågor denna måndag)



p.s Straub däremot har jag bara läst en bok av och den var röv-tråkig och huvudvärksframkallande. Shadowlands eller vad fan den hette. Blaha. D.s



Ha det gott !



Ingo

#3 - - CJ:

Rövometern är alltså inte lika tillförlitlig som vi hittills trott!?



Jag tyckte Ghost Story var okej, men Koko gav jag upp. Den enda häftiga scenen var när en flicka fick stryk på scen som underhållning för folk som är lika perversa som jag. :P

#4 - - stewe:



CJ; Nej, det är sant det där. Och ger omläsandet alla gånger så mycket? I efterhand hade jag nog behållit min bild av talismanen från mitt tolvåriga jag. Har inte läst nåt av Straub och är inte särskilt taggad heller, men jag tror du hade uppskattat Black House, om du inte redan läst den.



Ingo:

Ja tillsammans med Desperation fick Black House upp mitt kingintresse igen efter en svacka tidigt 2000tal, något som togs ned av att jag inte gillade benrangel.



Bägge:

Jag drar mig för att läsa så pass långa saker som svarta tornet, läste ju de första delarna för evigheter sen - när det bara fanns två eller tre gjorda.



Till top