Om The Prophecy
Christopher Walken...
Prophecy höll ändå, trots en massa år gått förbi. Åtminstone bitvis. Det som höll (du hade helt rätt Pål) var Walkens suveräna porträtt av ärkeängeln Gabriel. På egen hand gör han filmen sevärd. Snarlik Cash när gitarrfodralet var som mest fylld av smågodis kommer han insläntrande i handlingen med sylvass svart humor och totalförakt för varelsen människan.
Den Fallne Ängeln....
Sen var Viggo Mortensen riktigt trevlig som Lucifer också. Jag gillade hans vrickade polare också. Filmbolaget verkar ha satsat på några riktigt stilrena aktörer och fyllt upp resten av rollbesättningen med lokala förmågor som råkade passera förbi. Amatören i en av huvudrollerna och de andra blir ännu pinsammare i sällskap av storheterna.
Specialeffekterna verkar nästan medvetet spegla skådespelarinsatserna då de pendlar mellan nivå Hercules på tv3 en söndagseftermiddag och riktigt läckra tortyrsekvenser med änglar som vrålar och himlar som mörknar.
Stiligt.
Edit:
Tvåan var ingen höjdare.... Förutom någon enstaka scen.