Malandanti
Se ljungar sargar natthimmel
Det regnar aska och damm
Alla ihåliga själar
smyger ur skrymslena fram
Ett skimmer längs horisonten
det är mareld som dansar där
Vi går en storm till mötes
genom hyckleriets chimär
För länge har ni begråtit
sen timglaset var överfullt
För länge ni bönat och bett
och tänt era ljus för guds skull
Som sanden har åren förtvinat
Nu tomhetens timma ska slå
Kyrkogården rämnar vidöppen
och de döda ses återuppstå
Gör vi din hustru till sköka
eller visar hennes sanna natur
Så villigt hon löper till skogs
och vrålar av lust som ett djur
För länge ni bränt era häxor
och slukat den korsfästes blod
Inatt så är vi tillbaka
och vi trampar på eran jord
Vi tar era barn i besittning
och vrider dem i smärta och skam
I livmodern växer nåt annat
Avlat ur sankmark och slam
Vi skänker till dig fri vilja
Vi lossar dina bojor och lås
Vi smutsar din förljugna renhet
och ditt solkade paradis förgås