N.
En av de bästa novellerna i Kings Strax efter Solnedgången var novellen betitlad N, i gott sällskap av Stum och någon till.
N. är en novell inspirerad av Lovecrafts stora idol Arthur Machen och inleds på ett typiskt Lovecraftianskt vis; en man har blivit sinnessjuk av något övernaturligt och bortomvärldsligt ont som hans arma människoförstånd inte kunde hantera. Därför är han hos en psykiatriker. Berättelsen därefter vevas på välkänt manér upp via läkarjournaler och brevväxling.
Men genom att använda tvångssyndrom som utgångsläge lyckas King inte bara trixa läsarens psyke (åtminstone mitt!) till att få en smygande lust att placera och räkna saker, utan klär också idévärlden från forna dagars berättare i en samtidsskrud som känns högst angelägen. Det är väl det som gjorde King unik vid hans genombrott; att sätta skräcken i andra miljöer än dammiga bibliotek och mytomspunna kryptor till miljöer som kändes igen. Från bleksiktiga akademiker till identifierbara människor.
Du håller uppe bloggångan ser jag. Roligt att läsa dina läsäventyr och dikter. Jag kommenterar inte så ofta de senare men jag läser dem med många gånger med nöje. Själv har jag ledsnat lite på bloggandet. Men jag skriver på min nya roman i alla fall så lite får jag gjort. Och ser äntligen på Deadwood. Jävligt bra serie.