stewe

En del faller vackert.
En del faller hårt.
En del faller alltid, alltid ner i hål.

En del hittar inget.
En del de hittar allt.
En del hittar bara, sån't som inte räknas alls.

Jag vet du lever mitt i bland.
Fast mitt i ingenstans.
Mitt i allt det där
du försöker ge ett namn.

Jag vet du odlar vingar.
För din hud har blitt för trång.
Jag vet att du försöker
flyga bort nånstans med dom.

En del kutar runt,
i stora svarta nav.
Och hur de kommit dit minns, minns de inget av.

En del lever sitt liv,
högt upp på en piedestal.
En del lever sitt,
bara för att rasa av.

Jag vet att du ser bilder
i ditt huvud 
som gör ont.
Jag vet att du ser bilder
men skit i allting sån't.

Jag vet du klättrar väggar,
som du inte trodde fanns.
Just när du trodde allting,
hade fallit ner på plats.

Men det här är inget sån't.
nej, det här är inget sån't.
Det här är ingen neråtsång,
som du ska bry dig om. 

En del plockar vingar,
från änglar som de mött.
En del plockar sina, från insekter som dött.

En del lär sig ljuga,
en del de blir soldat.
Men vem av dem är du, vem av dem är du idag?

Du som aldrig skulle bli,
som de andra va'.
Du som aldrig skulle,
ha några gudars svar.

Ikväll spelar allt,
allt sån't ingen roll.
Ikväll, ikväll, ikväll,
är det inget sån't på gång.

Jag gör om alla söndagar till lördag ikväll
och klär mig för att gå på kalas
I en bok som jag sparat enkom för denna natt
ska jag skriva dom vackraste ord

Sen målar jag om december till augusti för att
klä mig i handskar och hög hatt
Jag klippper ut alla stjärnor från himlens pappersvalv
och lägger dom i liten blå ask

Och ingen vet om att jag ska ge den till
en flicka med guldbruna ögon
Nej, ingen vet om att jag ska ge den till
en flicka med guldbruna ögon

Jag vrålar åt vinden för att få den att förstå
det är lugnet som jagat dig tills nu
Men jag kommer med minnen av ett tivoli till dig
Där jag vet att ljuset aldrig tar slut

Och ljuset ska vattna den ros som jag bär
i mitt knapphål så den aldrig kan dö
Var gång som jag viskar dit namn för mig själv
skiftar den färg från blå till röd

Sen syr jag täcke av alla trasiga moln
för att stoppa om dig inatt
När du somnat så byter jag täcket mot mig själv
och vilar på min hemlighet

Dörrar som smäller
barnskrik som ekar
jag vaknar upp från min dröm
till en dag så lik alla andra

Lika grå som betongen...

Fråga mej inte hur jag mår
när jag väntar på tricken till jobbet
jag behöver ju inte fråga dej
för jag vet
jag vet så väl

Det räcker att se dina ögon...

Det bleka lyset strilar ner
från en tunnelbaneskylt
Mörka skuggor rör sej fram
Mot arbete och slit
Arbete och slit
Arbete och slit