Frostnupen
Viges du till svärdet; sköldmö stridens ros
Kantas vägen dit av törne och av tår
Köldgud vakar
Bidar bister så sin tid
Mörkret som samlas ska stå vid din port
Allt som du byggde raseras förgörs
Tar orkan
Allt du inte kedjat fast
Tecknen som tydes i nyfallen snö
Ska leda mot järnskog vilset villebråd
Din kind rispad
Där som blodet blev till is
Barken har murknat och surnad stinker ved
Värms du utan eldar när själ i kallbrand står
Så slutes ögon
Av karg och frostad hand