Bokslut Tvåtusentio
Gott nytt mina vänner... Året som gick hädan vid tolvslaget inatt bjöd så som år ofta gör på både svart och vitt. Förkyld och sliten försöker jag samla intrycken. Därmed en liten lista på smått och gott;
Böcker;
Yarden av Kristian Lundberg- arbetarklasskildring om det moderna träleriet: inhyrningsfirmor där rättigheter tappas bort. Ett system av angiveri och mobbing i arbetsgruppen, ett framtidslöst slitande där alla håller käften och räknar pengarna på kontot. Samtidigt en ömsint och självutlämnande skildring av att växa upp med en psyksjuk mamma och fly in i missbruk och skrivande.
Firefox av Joyce Carol Oates- Om ett tjejgäng på femtiotalet, vänskap och tillhörighet. Som så ofta i JCOs berättelser en klasskildring full av vemod och mörker.
De döda fruktar födelsen av Pål Eggert- till sist kom den, polarn Påls roman. Änglar, demoner och socialrealism, resan går från horgatan i malmö till himlens avgrunder.
Sputnikälskling av Murakami- realism och magi sammansmälter på ett utsökt sätt.
Osynliga Händer av Stig Saetterbakken- sjukt bra kriminalroman. Genomsvart, regnig och hårdkokt på samma gång.
Flickan som älskade Tom Gordon av King- även när gamle stephen ger sig på att skriva en roman utan skräck, faller skuggorna av det övernaturliga alltid där ändå. I den här suveräna berättelsen - om en flicka vilse i skogen- kommer ondskan i form av djuret som jagar henne, och lurar under ytan av kärrets mygginfekterade dy.
Darling River av Sara Stridsberg- Hallucinatorisk och sorglig. Påminde mer om att läsa poesi än en roman.
Han log i D-moll av Sture Dahlström, fantastiskt underhållande snuskgubbe med drag av Bukowski.
Man Bör Förlåta 1 och 2 av Joe Abercrombie- jag har redan bokat nästa del i serien, trots att den inte släpps förrän i mars. Stenhård svärdssvingarfantasy för fullvuxna.
Hundarna av Ola Nilsson - Älskar Olas sätt att skriva, sällan har spritindränkt tonårsångest känts lika smutsig. Finns liksom Yarden i behändigt pocketformat för trettio spänn.
Fågeln som vrider upp världen av Murakami- över sjuhundra sidor och tappar ändå inte fart eller kraft, en mäktig läsupplevelse utöver det mesta. Tänkte först jämföra boken med en vackert målad solfjäder som långsamt vecklar ut sig i ens händer, eller kanske en sån där babushka jag hade som barn, men krystade liknelser i all ära: en radda fantastiska berättelser inuti berättelsen.
Film
Har sett relativt lite film i år, desto mer teveserier. Årets första månader plöjde vi ögonen röda med avsnitt efter avsnitt av Buffy. Abstinensen efteråt var så svår att vi försökt bota den med både Angel och Veronica Mars - som retligt nog var två skitserier. Bättre var då Mad Men 1-3, och Firefly, med den gemensamma nämnaren att undersköna Christina Hendricks medverkar i bägge.
Fish Tank blev nog favoritfilmen för i år, Precious tätt efter. Jag har blivit en dramaqueen tydligen.
Mest överskattat alla kategorier var helt klart Avatar. Ska jag välja någon fantastikfilm från året, får det nog bli Solomon Kane, en film som fått alldeles för lite uppmärksamhet. Antagligen för att den dras med en skriande brist av androgyna högpannevampyrer och pageklippta ynglingar som stöter sina "ljussablar" mot varandra.
Blandat
Årets...
Festplatta; Motörhead - The Wörld is yours.
Träningsmusik: Hatebreed, Amon Amarth och Madball.
Resa; i djurvagnen med ingemar roos och ett flak norrlands dynamit.
Faktabok: Islamofobi av Mattias Gardell. Nu är jag ju ganska anti-religion, i synnerhet den abrahamitiska treudden - de är inte opium utan en jävla pest som världen borde vaccineras ifrån. Därför har jag lite svårt för gardells mest positiva framställningar av Islam. Men med det sagt så är boken fantastiskt lärorik och fängslande som en deckare.
Svenskpunk; Antipati -frågor som rör det allmänna.
Rättsröta: snubben som dömdes till barnpornografibrott för en mangateckning. Samtidigt frikänns "sveriges störste seriemördare" för flera mord han aldrig begått.
Utekväll: Oslo med mccormick, där allting gick åt skogen och vi vid en tidpunkt lade oss under ett träd, övertygade om att vi aldrig skulle hitta tillbaka till Torshov igen.
Nykomling: Malin Rydén med sin novell Snigelsommar (eskapix såklart). En ruggig liten story som man inte glömmer i första taget.
Svenskmetal; Counting our scars av Desultory.
Bloggsaknad: att cj håkansson drog ut pluggen för sin eminenta blogg. Hoppas få läsa några av artiklarna i ett annat sammanhang i framtiden.
Spelning; Eller vad fan man ska kallla det... jag lyckades med konststycket att hamna på en dansbandsfestival mitt ute i skogen. Irrade mest mellan öltälten. Som avslutning körde ett coverband igång en gammal hårdrockslåt vilket fick mig att röja loss vid kravallstaketet till både drängars och andra centerpartisters chockartade förfäran.
Blaska; Ordfront fortsätter vara angelägen och välskriven.
Tjatigaste: allt om sd hela tiden. Inte bra att stirra sig blind på symptomet, den illvilliga sjukdomen sitter djupare än så och den finns i hela samhällskroppen.
Tristaste; Att farsan åkte in på en volta igen. Ge dig gubbe, du är gammal nu.
Roligaste komiker: Larry David höll fanan högt i sjunde säsong, liksom i de andra sex. Ingenting är heligt.
Skandal: Bjästafallet. Uppdrag Granskning gör det igen, och upprör en hel nation. Det som gjorde mest ondast för många, var antagligen att de kände igen sig själva och sitt beteende i reportaget och den spegelbilden skrämde och äcklade. Det är kanske bra det, men istället för att gå med i facebookgrupper för att få bort de sista kommunanställda som klamrar sig fast i bjästa förvaltning, borde man kanske lyfta ögonen från skärmen och se sig omkring på sin egen verklighet. Jag är övertygad om att det finns liknande former av mobbing, fördomar och skitsnack även där.
Minst rolige komiker: Ja! Det blev en svensk! I år igen! Nämligen david hallennius, vilken dynga. Överträffas enbart av sin idiot till parhäst peter magnusson.
Serie: Klämde hela Absolute Sandman via biblioteket. Gigantiska volymer och ett epos jag starkt kan rekommendera, även om Gaiman inte alltid håller stilen.
Annars var BPRD bara bäst i år igen, tyvärr har ekonomin inte tillåtit mycket annat i beställningsväg.
Bloggerskor:
Bokstävlarna, Miri, Boktradition och Maria Nygårds unt-blogg är de som jag har haft störst behållning av.
Modeord: Ansvar. Som i "Vi/jag tar ansvar för yada-yada blabla". Används typiskt nog mest av grupper kända för att just fly ansvar och skylla ifrån sig.
Poesi: Mörk Materia av Aase Berg.
Dödsfall: Malcolm Mclaren, må han uppmuntra harpspelarna i himmelen till furiösa tre-ackords-attacker på överheten.
Roligt att vi har så mycket gemensamt; håller med om Nykomling, Skandal, Man bör förlåta (har nyligen satt tänderna i den, otroligt hur en sådan författaren kan få mig att skratta), Fishtank och en massa annat. Och naturligtvis borde jag inte ha föreslagit "från Möllevången i Malmö till Guds boning" utan just "från horgatan i Malmö till Himlens avgrunder" på baksidestexen till DDFF :)
Roligt att du läste Yarden till slut och gillade den.