Ryd
Det var ett hem som så många andra hem
Ryamattor och hötorgsakvareller
Där mormor jämt ringde och undrade
Hur det ska gå för sue ellen
Det fanns skuggor så långa i dunklet
Bland slag och nävar av hår
Sånt minne som sitter i skinnet
Sånt jag aldrig kommer ifrån
Rader av bänkar med lyftbart lock
skrapande kritor och dammig tavelsudd
Där magistern stod med pekpinnen
Med förnöjt flin visade upp sitt navelludd
Vi stack så ofta vi kunde
Till andra världar i vårat vardagsrum
I ett stjärnregns fantasi
Glömde vi allt det andra för en stund