stewe

Slavstaten Svearike
Min panna till blodvite stångad
I den friaste av tider
Har jag aldrig känt mig mera fångad

Så tvingad iväg
På denna färd som inte gör någon väl
Törs jag se mig om
Vad för slags skuggdjur som nafsar mig i häl

Jag har skådat vägen
Som leder bort och aldrig tillbaks igen
Där vad som dödar oss
Hålls bakom ryggen som en trogen vän

Parasiter i kanylen
En daglig injektion av bildextra reportage
Tills man kippar efter
Några andetag i Dagermans garage

Alla som lismar suktar
För en chans att bli den rike mannens nigger
Bara djur att tämja, tukta
Finns det något värre än en hund som tigger

Jag har skådat vägen
Som leder bort och aldrig tillbaks igen
Clownkrängt dökött
Stanken får mig att kväljas, harkla blod i slem

När barnen gråter
Dra rullgardin ner och persienner för
I låsta korridorer
Hasar de vilsna stegen som ingen hör

Trodde ni på slutförvaring
Att allt mitt hat helt skulle brinna ut
Bak urbergsportar
Sipprar fram och tränger upp till slut

Jag har skådat vägen
Som leder bort och aldrig tillbaks igen
Alla vissna blomster
Som skrumpnade och dog för länge sen