Justice de rats

Allmänt / Permalink / 5






"I Sverige odlas myten om ett rättsväsende som ska vara jämlikt och därmed rättvist. Ingen ska kunna dömas på grund av någon form av förutfattad mening angående den åtalade. Sorgligt nog stämmer den bilden illa överens med verkligheten. Om man på något sätt avviker från den gängse norm som råder i samhället i stort, och som då sålunda återspeglar sig i rättssalen, löper man en otroligt större risk att dömas alldeles oavsett om man är skyldig eller inte. Denna diskrepans fungerar tyvärr alldeles tvärtom. Det vill säga att den som lever upp till normen av vad som anses vara normalt riskerar att inte straffas i samma höga grad."
-Botos, Punklegend-



Som många andra, kanske i synnerhet andra småbarnsföräldrar, tog jag illa vid mig som fan av gårdagens Uppdrag Granskning. Inte för att jag lever i någon slags utopisk fantasi att liknande maktövergrepp inte sker i ordentliga sverige, utan att jag som de flesta andra väljer att inte tänka närmare på det. Det är helt enkelt skönare att förtränga i högsta mån möjliga, än att gå omkring med scannersfeeling i hjärnan och blödande tandkött av krampaktigt slutna käkar av hat.

Det som ändå fick mig att relatera till citatet ovan, var just känslan av att paret ändå, hur knepigt det kanske kan låta, var ganska lyckligt lottade eftersom de var i högsta grad normala. Faktiskt rena sinnebild av ett ungt medelsvenssonspar. Därtill hade de starkt stöd av sina nära och kära, var skickliga verbala(åtminstone i intervjun) och verkade ruskigt resonabla fast de blivit rövkörda av guds nåde.

Det sägs minst en gång i reportaget att ingen av dom tidigare haft med socialtjänsten att göra, och det fick mig att fundera lite... Hade det spelat nån roll om de haft någonting med soc att göra? Om någon av dem hade haft med polisen att göra tidigare rentav? Med samma bevisning(eller brist på snarare) hade det gjort någon skillnad?
Bedöms fallen eller bedöms personerna?
Hade pappan blivit frikänd på samma grunder om de hade varit frånskilda? Om han hade varit arab? Om han var fyllbult? Hade mamman frikänts om hon hade sexbloggat? Om hon krängt massa piller som yngre?
Om hon vore ensamstående? 











 

#1 - - Pål Eggert:

Jag har inte sett programmet, men jag läste lite om det och fastnade just för en sådan formulering om att de klarade sig på grund av att de var väl förankrade i samhället. Vad hade hänt om de inte varit det?, som du också skriver.

#2 - - S:



Ibland kan man undra varför en del texter blir som de blir, så här i efterhand vete fan varför det blev en massa frågeställning i slutet av inlägget när jag egentligen är säker på att det är just som Botos beskriver.

Se programmet, och kolla för all del in veckans Debatt (det med Belinda Olsson) där en rejält knarkad socialföreträdare medverkar och soc i stort får välförtjänt kritik.



#3 - - Pål Eggert:

Jag såg debatt. De hade med någon forskare som sade att många utredningar är lite hur som helst.

#4 - - Pål Eggert:

Kanske för att du egentligen vet bättre än att slå fast slutledningen så tydligt ;-) Det funkar bra med frågorna eftersom du lämnar över till läsaren att fundera. Du har förstås fått läsaren dit med väldigt styrda frågor, men man får ändå upplevelsen av att man tänker själv på ett helt annat sätt. Frågor gör också att den egna fantasin aktiveras på ett annat sätt om du slutit med "Så här är det."

#5 - - Anonym:

Jepp det är Bo edvardsson som är forskaren:



"Båda problemen - att socialtjänsten inte ingriper tillräckligt, och att den ingriper "för mycket", har samma bakgrund, hävdar han: undermåliga utredningar där uppgifter inte kontrollerats, där man låtit bli att hämta in viktiga uppgifter, där man bygger på subjektiva omdömen och "skvaller", och där man ofta har strävat efter att bekräfta en bild som man bestämt sig för redan på förhand."



Till top