Nordbunden
Du väger vapnet i handen
Det som ska rämna himlar i slutligt syndafall
Se ässja vitglödgad
Under jorden smids yxblad av svart metall
Du är nordbunden
Åkallad av diser och upprest ur rös
Du binder himlaskenet
Din viskning stillar den älv som aldrig frös
Vilsna lättledda
I följe genom talade tungors portal
Viskande pekande
Hur de fruktar och flyr odjurets siffertal
Den siste köldfödde
Undangömd och glömd i utanförskapet
Ditt rockslag frostfärgat
I stilla förväntan vilar vasst ett vapen