stewe

Fosforbrunna skelettruiner
Åter ekar flyglarm över spökstadstorg
Skärvor haglar i tvedräktstimma
Tills agg och dödstörst sveper bort all sorg



Giv åt vindarna din fruktan
Piska käftarna som maler till mjöl dina ben
Gå som en Gud bland insekter
Krossa kranier med järnrör och kullersten



Känn köldklon sargar ditt inre
Hur den kramar och strimlar ditt hjärta
Omfamna avgrundens bråddjup
Inse att allt levande innebär jävla smärta



Om cancern vill äta din kropp
Bit först och ät dess svulster och bölder bort
Om de trampar ned dig i asfalten
Låt liv som blod förspillas längs den väg de gått



Låt gamar och råttor fylla sin buk
Där hänger artificiella kreatur i lyktstolparna än
Se maskar slingra och larver myllra
Allt uppsvällt purpurmörknat kött pånyttföds igen