Galenskapens mörkaste bottnar

Böcker / Permalink / 1





 

 

 

Ur Med ondskan och döden som meningsskapare av Thomas Bossius:

Ondskefullheten uttrycks främst med hjälp av sången. Tanken med sångstilen är att den ska låta demoniskt. Enda gången man stöter på liknande är när någon djävul eller demon ska komma till tals i en skräckfilm, och det råder ingen tvekan om att det är från filmens värld idén till sångstilen och mycket annat kommit.

Hårdrocken har hela tiden haft mycket gemensamt med filmer, böcker och serietidningar inom science fiction-, fantasy-, sword & sorcery-  och skräckgenrerna, och har liksom dessa utvecklats mot grövre, mera ”autentisk” ondska och grymhet.

 

 

 

 

 

 

Den vilda orörda naturen, framför allt skogen, fyller en mycket viktig funktion. Man återmystifierar tillvaron genom att återskänka naturen alla de övernaturliga väsen som kristendomen berövat den. Dessa naturväsen ses som onda och ställs i kontrast till kristendomens mjäkiga godhet.

Skogen lockar dock även med sin rena, ociviliserade vildhet.

 

 

 

 

 

 

Tveklöst är det så att en kultur som black metal, med sina ”antihumana ideal och vansinniga åsikter”, i hög grad attraherar och drar till sig människor med problem, och att detta leder till att en stor mängd tragiska och otäcka händelser samlas på hög inom dess gränser.

Ett flertal, ofta mycket unga, liv har ödelagts eller släckts i förtid. En stor mängd kyrkor har bränts ner och otaliga gravar har skändats och förstörts, till stort lidande för kyrkomedlemmar och anhöriga. Att med hull och hår ge sig in i black metal-kulturen och sig hän åt att utforska ”galenskapens mörkaste bottnar” är utan tvekan att ge sig in på minerad och potentiell farlig mark.

 

 

 

 

 

 

 

#1 - - CJ Håkansson:

Det vanliga samhället är fan minerad mark med vansinniga åsikter och antihumana ideal. Döds/svartmetallkulturen är det enda ställe jag känt mig hemma.

Till top