Samhain
Strukturens mönster fjättrar kroppen
I lönndom bortom form och färg
Oknytt och varsel svävar över griften
Som aftondimma kyler in till märg
Där stammar stämplade stå
Med böld och röta i björkars bark
Irrar jag ännu tätt bakom dig
Genom smålands kärr och sankmark
Så kommer Samhain likt en sammetskniv
Mot strupen tills du kippar efter luft
Vi grinar illa mot varandra
Befriade från skuld och sunt förnuft