Anfall är bästa försvar

Serier / Permalink / 1
 
 
 

 

Som i en modern skeppsbrottsberättelse inleds The Walking Dead volym 5 med en hoppgivande helikopter på himmelen. När helikoptern går ned för nödlandning lämnar Rick, Michonne och Glenn fängelsets trygghet för en räddningsaktion. Snart är det istället de som hade behövts räddning då de hamnar i klorna på Guvernören: en sadistiskt lagd tyrann som genom grymma arenaspel och en privatarmé av råskinn styr en småstad i närheten. Samtidigt ökar spänningen mellan de som är kvar i fängelset, de försöker på olika vis rusta sig för en framtid som är minst sagt osäker.

 

 

 


Jag gillar Anfall är bästa försvar mycket mer än föregångaren, och det är både bytet av miljö och Guvernören som lyfter stämningen. Hade jag haft fortsättningen tillgänglig hade jag genast läst vidare, vilket ofta är bästa betyget när det gäller spänningsserier eller skräck.
Samtidigt har jag svårt att fatta riktigt tycke för karaktärerna, och till skillnad från Johanna Koljonen som skrivit förordet tycker jag att persongalleriet är endimensionellt och ser inte riktigt de psykologiska djup hon ser.

 

 

 


Däremot kan jag tycka det är märkligt med vuxna tjejer som sover jämte sin pappa när pojkvännen går iväg på uppdrag. Eller varför Carol som i förra albumet dumpade sin pojkvän för att han var otrogen plötsligt föreslår Lori att de tillsammans med Rick ska starta trekantsfamilj med barn, och därtill står helt oförstående när Lori är kallsinnig till idén. Kanske har det att göra med att jag inte varit med från början i storyn.

 

 

 

 

 

 

Köttets Lustar

Serier / Permalink / 0
 
 


 Volym 4: Köttets Lustar är min allra första kontakt med The Walking Dead, jag har varken läst tidigare album eller ens sett teveserien. Det är dock inte svårt att glida in i detta fjärde album på svenska som är minst sagt typiskt den traditionella zombiestoryn; omringade av levande döda försöker en isolerad grupp människor leva vidare, denna gång i ett fängelse.

Friktion och konflikt lurar under ytan och eldas på av det trängda läget och instängda miljön. Den moraliska vågskålen svajar mellan att göra nödvändiga offer för att överleva och rena avrättningar, där de inblandade på längre sikt riskerar att försaka sin mänsklighet. 

 

 

Trots snygg zombieslakt i svartvitt är jag inte riktigt övertygad, men samtidigt sugen på att läsa vidare. Förordet av Michel Wenzer drar paralleller mellan Köttets Lustar och amerikanska gated communites liksom europeisk flyktingpolitik. Behovet av de andra, av verkliga eller imaginära fiender till kollektivets väl, som genomsyrar mycket av mänskligt tänkande.

Det är insiktsfullt och välskrivet, samtidigt som jag till viss del är förvånad över att ett väldigt konventionellt stycke serie kan engagera såpass. TWD innehåller ett persongalleri som omedelbart känns bekant, där tex lurken som heter Otis pratar på bred dialekt och är en rashatande bibelsmekare. Jag ser en variant av samma scenario som jag sett och läst så många gånger förr i odöda sammanhang. 

 

Trots invändningarna hoppas jag Aparts satsning på att ge ut The Walking Dead i såväl albumformat som egen tidning faller väl ut, allt som kan bidra till en levande och mångfacetterad seriekultur på svenska är välkommet. Jag passar också på att pusha för releasefesten för volym 7.

 

 

 

 
Till top