stewe

Wolf Hall

Kategori: Böcker

 
 
 
Wolf Hall tar sin början med att smedens tonårige son Thomas Cromwell än en gång blivit halvt ihjälslagen av sin far. Han rymmer för ta värvning och utforska främmande land.
Tråden tas upp först tjugotalet år senare när den vuxne Thomas formats av flykten, sin tid som legoknekt och handelsmännen han mött. Resorna runt Europa har förfinat hans redan förslagna affärssinne. Han är en av sin tids första kosmopoliter, en renässansman med en bred kunskap i språk, kultur och insikt i de större skeendena i maktspelens korridorer. Dessa kunskaper har skänkt honom posten som rådgivare åt kardinal Wolsey, Henrik VIII:s lordkansler.
Kardinalens forna glans har mattats och han har gjort sig impopulär hos kungen.  Flera försök att få till en påvlig annullering av Henriks äktenskap med Katarina av Aragonien har fallit platt. Samtidigt trängtar Henrik efter Anne Boleyn som vägrar släppa till utan en ring på fingret, eller åtminstone en förlovning på gång. Att inte ha någon manlig arvinge pressar också kungen till ett nytt äktenskap då Katarina fått missfall med två söner och endast fött en dotter.
Cromwell har valet att följa sin Kardinal i fallet, eller genom sin strategiska slughet försöka binda nya allianser.
 
 
 
Wolf Hall är en riktig sidvändare, jag läser lika febrilt om kristna förhörsmetoder som Cromwells funderingar kring tygpriser eller eller de giftiga intrigerna vid hovet. Femtonhundratalsmänniskorna vi möter är sitt eget tycke i högsta grad modernt folk, vetenskapliga och filosoferande och som läsare är jag där med dem i de stunderna, förundrad över utvecklingen och framstegen som den nya tiden bär med sig. Samtidigt är det såklart skrockfullt och väldigt olikt vår samtid, fast skrivet och beskrivet i ett sagolikt skimmer av den mästerliga Mantel. 

 


 
Cromwell är en fascinerande huvudperson, alienerad i sin intellektuella överlägsenhet och föraktad för sin låga klassbakgrund. Personerna runt honom lyser som solar eller fladdrar som stearinlågor beroende på vilken status de har i hans ögon, eller vilka möjligheter han ser i dem att nå högre på karriärstegen. Hänsynslös i sina ambitioner, ombytlig som en vindflöjel och samtidigt en sorgligt solitär skepnad hukad stelryggad över sin skrivpulpet.
Hilary Mantel sägs ha förnyat och förändrat den historiska romanen. Det förvånar mig inte alls och jag ser redan fram emot att banka pannan mot nästa tegelsten i trilogin.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

  • Pål Eggert säger:

    Anna på Söderbokhandeln i Stockholm har rekommenderat den här. Och nu du, så jag får verkligen ta tipset på allvar.

    Svar: Om du gillar semestertegelstenar så plocka med den till solstolen vetja.Mantel skriver på ett vis som påminner mig om bra fantasy, men det är kanske bara jag, får se om du håller med. Guds Barn är förresten ett annat (smalare) tips.
    Jag

    2016-06-09 | 14:18:17

Kommentera inlägget här: