Bokåret 2019

Böcker / Permalink / 0
 

Du har väl inte missat min stora serie- och bokrea?
Skynda att Fynda!

Jag skriver dessa rader medan västan blåser in från bukten och virvlar löven över den nötta trottoaren utanför. Genom rutan silas det sjaskiga skämt som kallas dagsljus så här års. Dagens tredje kopp kaffe står och svalnar på hyllan ovanför mig och datorn, vådligt värre. Från min portabla högtalare sjunger Johnny om hur han sköt en man i Reno bara för att se honom dö. Det är i senaste laget att sammanfatta läsåret, som alltid verkar det som.

Anti-fragilitet och Svarta Svanar
2019 innebar mycket politik, filosofi och idéhistoria för min del. Men även en hel del genetik, antropologi och psykologi. Man kan säga att jag verkligen grävt ner mig i varför världen och människan fungerar och agerar som de gör. Jag har kanske inte blivit klokare, men intressant har det varit. Det är dock inga böcker jag skrivit om på bloggen, mer än något jag möjligen löst refererat till.
För de vetgiriga kan jag starkt rekommendera Skin in the game av Nassim Nicholas Taleb:
“The dog boasts to the wolf all the contraptions of comfort and luxury he has, almost prompting the wolf to enlist. Until the wolf asks the dog about his collar and is terrified when he understands its use.
“Of all your meals, I want nothing.”
He ran away and is still running.
The question is: what would you like to be, a dog or a wolf?
The original Aramaic version had a wild ass, instead of a wolf, showing off his freedom. But the wild ass ends up eaten by the lion. Freedom entails risks – real skin the game. Freedom is never free.”
Liksom Talebs övriga böcker -Den svarta svanen och Antifragilitet- så kommer Skin in the Game släppas på svenska med titeln När livet inte följer manus. Alla är läsvärda.

 

Läran om missbildningar
Jag fortsatte att introducera en svensk publik för extrem skräck från amerikanska undergroundförlag. En av favoriterna var The Teratologist:  
Farrington har fyllt sitt hem med allsköns monsterlika missfoster. Men också med olika religiösa företrädare som är kända för volontärarbete, fromhet och inte minst kyskhet. Genom avancerade droger som förvandlar den mest avhållsamma abbedissa till ett kluckande kåtdjur får Farrington det sakrala sällskapet att ha dekadenta orgier med missfostren. Syftet är att förarga Gud och på så locka fram honom ur sina skrymslen.”
Läs resten av recensionen här: Ät skit och Dö

 

Endast mörker
En av årets nya skräckfavoriter, ja kanske rentav årets novellsamling, var In the end, only darkness av Monica J. O'Rourke För att citera mig själv: ”Istället för att dröja vid det klägget och extremerna för sakens skull så vrider O'Rourke om pennkniven effektivt på de ställen som får mig att skruva på mig.”
Följ länken: Oral Omskärelse

 

Mediokert och Underkänt

Ryan Harding är ett perfekt exempel på en långtradig författare. Personporträtten är platta, våldsscenerna är överdrivna in absurdum och fåniga, det vimlar av ack så väntade ”oväntade vändningar” och logiska luckor stora som lagårdsdörrar.
Läs mer av sågningen av Genital Grinder

Ass Goblins of Auschwitz kallas ”en mix av Monty Python och Nazi Exploitation”. Om så ändå vore fallet! Tonårsfavoriterna Monty Python är ett utmärkt exempel på hur det bisarra och skruvade kan förhålla sig till verkligheten och bli sin egen logik, något som alltså inte är fallet med Cameron Pierce berättelse som är flytande i formen som en mardröm, vilket säkert är hela poängen med den här sortens Bizarro Fiction.
Läs resten: Rövtroll

Jag väntade mig så mycket av Chuck Palahniuks Adjustment Day och blev besviken. Jag väntade mig inte direkt något av Garrett Cooks A God of hungry walls och blev glatt överraskad!
Båda avhandlas här:Dubbelmacka

 

Hovintriger och Hermelinkragar

Hilary Mantel rotar fram Henrik VIII, hovet och Thomas Cromwell från århundradens dunkla gömmor att blåsa liv och ande i. Resultatet är ett rent mästerverk:
”Och nu faller natten över Austin Friars. Låsregler knäpper, nyckeln i låset klickar, den starka kedjan över dörrarna rasslar och den stora bommen faller över porten. Drängen Dick Purser släpper ut vakthundarna. De kastar sig ut och rusar kring, de snappar efter månljuset, de lägger sig under fruktträden med huvudena på sina tassar och öron som det rycker i. När huset är tyst – när alla hans hus är tysta – då vandrar de döda i trapporna.”
Läs mer: För in de Döda

 

Du ska va President
Som några kanske minns så var det ett väldigt dramatiskt presidentval år 2000 där det länge var oklart om det var George W. Bush eller motståndaren Al Gore som vunnit.

Ronie Berggrens skildring är saklig och informativ på ett vis som gör att den blir ett skolexempel på hur man kan skriva medryckande och pedagogiskt om amerikansk politik och det amerikanska valsystemet. Läs mer om Bushboken här: G.W.B

 

Hastur Förlag
Aleister Crowley:

”Vid tjugofem års ålder var mitt blod hetare än nu. Jag gifte mig. Fyra år senare fann jag min hustru i en grannes armar. Jag dräpte honom. Jag dräpte henne. Jag dräpte våra tre barn, ty huggormar avlar inget annat än huggormar.”
Hämtat från:
 Strategin och andra berättelser

Annette von Droste-Hülshoff:

”September månad drog närmare.
Åkrarna var fruktlösa, löven började falla och många med lungsot kände skäran mot sin livstråd.”
Hämtat från:  Judeträdet

Lafcadio Hearn:

”Alla drömmer vi; ingen är helt och hållet vaken; och många av dem som världen kallar visa vet till och med mindre om sanningen än min hund som ylar i natten.”
Hämtat från: Det hemsökta Japan

 

Ofiltrerat från Österlen
Dagboksanteckningar och minnesfragment. Roligaste är i vanlig ordning när Ulf Lundell släpper Dagens Nyheter och sköljer statsradion ur öronen för att istället bita till med cynism och elakhet.
Läs mer om Vardagar 2

 

Rovdjurskäftar
 Offspring är den fristående uppföljaren till Jack Ketchums debutroman Off Season. En kultroman som jag skrivit utförligt om Här!

Men Offspring är sju resor jävligare än sin föregångare, men också tio gånger tätare. Det är inte mer blod och våld, utan det är helt enkelt en mer välskriven bok av en mognare författare. En berättelse som går djupare under huden på läsaren.
Läs hela recensionen här: Avkomma

 

Allfader Odin kvidde och kvad
Ett givet tips för den kunskapstörstande. Oden var känd under många namn och bytte gärna skepnad. Ibland var han visdomens Allfader. Ibland den lynnige och lömske Bölverk. Just i Magnar Enoksens redoögörelse gör han sig förtjänt av titeln Hangatyr - de hängdas Gud. 
Läs mer här: Fornnordisk Mytologi

 

 Omvändelse under Galgen
Ritualistic Human Sacrifice är en satanisk skröna, berättad på ett sätt som är väldigt välbekant men samtidigt väldigt egensinnig på samma gång. Den har en stil och uppbyggnad som påminner mig om Rosemary's Baby Det händer inte alltid så mycket utan Hunt fokuserar på att forma berättelsen långsamt och utstuderat istället för att brassa på med chockscener och våld.

Läs resten här:  Människoblot

 

 




 
Till top