666
Ride the Electric storm
To the infected dawn
Nobody would believe... What we have spawned
I villakvarteren hängde flaggorna på halv stång utan att någon hade en vettig förklaring till varför.
På Ryssgatan födde ett marsvin fram något missformat och onämnbart, som i hemlighet grävdes ned i den luckra jorden invid ån.
Postiljonerna som tvärnitade utanför min författarlya gick klädda i skumgummidräkter med cellofan för ansiktet.
Deras fordon var bepansrat i finskt bly och eternit. Mellan sig höll de en rabiesmittad dobermann i läderkoppel, som klippte med käftarna i tomma luften, vilt fradgandes. Ändå lyste fruktan genom cellofanvisiren likt gammastrålar medan de arma satarna halade ned sin oheliga last i min skälvande plåtlåda.
Njutningslysten stod jag i fönstret med morgongroggen i handen, ännu klädd i min drakmönstrade kimono av guld och purpur, betraktandes spektaklet. Den var slutligen här, nu fanns det ingen återvändo. Jag tömde det sista av glaset, iskuberna blev till splitter och sedan vattendroppar mellan mina spända käkmuskler.
Black cloud on the moon
Feels like the rain is coming soon
The way I feel tonight... You´ll never see me break
Känns fortfarande lika häftigt att se sina ord i tryck. Stolt över att vara en blygsam del av fenomenet Eskapix. Tack till Henrik som är den pulserande hjärnan bakom det häftigaste som hänt sedan Wahlströms gav ut Kalla Kårar.
Och ja; det är faktiskt så lämpligt att det här är inlägg nummer sexhundrasextiosex. Tiden far när man sitter och staplar bokstäver på varandra. En hälsning till alla som läst, kommenterat och inte minst kommit med ris & ros angående novellerna. Fortsätt gärna med det.
Beställ Ditt Bloddrypande Exemplar Via
Eskapix Nya Hemsida
Jag tänkte uppmärksamma mitt 666e blogginlägg men råkade blogga förbi det av bara farten.
Det här var ju ett perfekt sätt att uppmärksamma ett sånt viktigt tal. Ser fram emot att läsa din novell i senaste numret.