stewe

Men rätt bra skött sen början av 60-talet
I så fall menar jag
Lögnare och tjuv
ja, vad annat kan en poet vara. SKA vara
och dessutom: försvara sina verk som
en mild men farlig och smart
pitbull

 

Åter till Ulf Lundells tankar, nojor och fria filosoferande. Ofiltrerat från Österlen med omnejd.
En direkt uppföljare till fjolårets Vardagar, men känns inte fullt lika lyckad. Jag har svårt att sätta fingret exakt på varför. Kanske är det att formen är nöttare i och med en tätt följande andra del, men jag upplever att det starka samspelet mellan naturbeskrivningar, åldersångest och betraktelser fungerade bättre i första delen.
Kanske färgas uppföljaren av ett elakt benbrott, man anar en ängsligare Lundell inför en tilltagande skröplighet. Mycket rädsla överhuvudtaget, inför klimatundergången, Trump och den tilltagande brottsligheten och islamiseringen.
Lundell irriteras över stulna båtmotorer i trakten och skräms ordentligt av ett bestialiskt hemöverfall på två åldringar inte långt från hans egen gård. Han återupplever i tanken en trolsk barndom där den sortens kriminalitet och våld var något högst främmande. Han ser nostalgiskt tillbaka på de stora välfärdsreformerna och folkhemsbyggets framtidstro. Samtidigt som han ilsket rasar mot alla yngre generationer som drömmer om något som liknar det svunna Sveriges trygghet och sammanhållning. Det är kluvet, på gränsen till schizofrent. I vanlig ordning, med  andra ord.

 

En islamsk gruppering
Uppmanar muslimerna här i landet
att inte rösta
Dom jobbar på ett globalt kalifat
Vad fan gör dom här?
Vem släppte in dom?

Det berättas att Vardagar sågs som en braksuccé av förlaget, de tjatar till och med till sig en ljudboksinläsning. Själv jämför Lundell med exempelvis debuten Jack och konstaterar att Vardagar är rena floppen om man ser till rena försäljningssiffror. Folk läser inte längre. Åtminstone inte böcker. Jag brukar själv reflektera över detsamma när jag besöker det lokala biblioteket. Hyllorna dignar av outlånade verk. På avdelningen där man säljer av begagnade böcker som passerat sitt bäst-före-datum syns allt fler och nyare böcker. I skick som nya.
..och ”i skick som nya” är inte helt och hållet en komplimang för den delen heller. Kvalitén på nytryck är ofta usel i vinstmaximerande syfte på en snabbkrympande marknad. Som lämpligt exempel, är Vardagar 2 förhållandevis väl korrekturläst, men har däremot flortunna sidor och billig trycksvärta som omedelbart smetas ut av en malplacerad tumme.
Roligaste är i vanlig ordning när Lundell släpper Dagens Nyheter och sköljer statsradion ur öronen för att istället bita till med cynism och elakhet. Camilla Läckberg får t.ex. sig flera syrliga slängar av sleven.
Som tidsdokument är boken riktigt lyckad, man återupplever flera av fjolårets snackisar. Plus en hel del som för mig är helt okänt, då jag gärna rör mig i mediaskugga mellan varven. Trots viss kritik och trötthet så hoppas jag att en Vardagar 3 dimper ner nästa år.

Väldigt pratande om Aaaakademien idag, och skrivande
Bara tre av dom går på festen i Stadshuset
Läckberg, av alla, dundrar från sin Deckartron
att det absolut inte blir något Nobelpris i
litteratur nästa år heller, om hon får bestämma
Kan inte den där bruden bara hålla käften?
Rätt vad det är ramlar ögonen ur sina hålor av
bara upphetsningen