De döda djurens själar
Ur samlingen Dikter för döende vilsna och döende veka stolta och sköna
Charles Bukowski i översättning av Einar Heckscher
Efter slakthusskiftet
fanns en bar runt hörnet
och jag satt därinne
och såg på genom fönstret
när solen gick ner.
ett fönster som vette mot en tomt
full av högt torkat ogräs.
jag duschade aldrig med
grabbarna på fabriken
efter jobbet
så jag luktade svett och
blod.
svettlukten avtar
efter ett tag
men blodlukten börjar blomma och
växa i styrka.
jag rökte cigaretter och drack öl
tills jag mådde tillräckligt bra
för att gå ombord bussen
och alla de döda
djurens själar reste
med mig:
huvuden vreds en smula
kvinnor reste sig och flyttade längre bort
ifrån mig.
när jag klev av bussen
hade jag bara ett kvarter att gå och en trappa upp
till mitt rum
där jag
brukade slå på radion och
tända en cigarett
och det var ingen som brydde sig om vad jag gjorde
ett dugg.
