Rid i natt
Rid i natt finns att se på Öppet Arkiv
Handlingen utspelas i småland vid mitten av 1600-talet. Främmande tyska herremän har genom drottning Kristina fått inflytande över landet, en av dem är Herr Klewen som intagit Ubbetorps herrgård. De tidigare fria bönderna i Brändebols bygd blir tvingade att betala oskälig skatt till den nya sätesherren. Det är nödtid och missväxt och eftersom bönderna inte kan betala skatten kallas de till trällikt dagsverke på herrgårdens ägor.
Bönderna vägrar och svär tillsammans ed att försvara sin rätt som fria odalmän. Men snart viker sig bönderna inför hotet om våld från Klewens fogdar och Ragnar Svedje blir den ende som enligt eden värjer sig med vapen i hand. Han tvingas därmed gå från sin gård och leva som fredlös i skogen.
Medan Svedje gömmer sig till skogs kommer en natt budkavel till byn som kallar till uppror mot förtryckarna. Brändebols ålderman gräver skräckslagen ner budkavlen och intalar sig att han handlat klokt och rättrådigt för allas bästa genom att inte bära den vidare och delta i upprorsplanerna.
Den här filmatiseringen från ´85 gjorde starkt intryck på mig som barn, vi bodde i trakterna där historien utspelar sig och det triggade kanske fantasin extra mycket. Det var fantastiskt roligt att se den igen med vuxna ögon, i synnerhet som den åldrats väl.
Kjell Bergqvist som Ragnar Svedje med flera kända ansikten gör alla en stark insats, även om de alla utklassas av Gurie Nordwall i rollen som mor Svedje. Språket är som alltid när det gäller Moberg briljant, med citat som; ”Du träter som en gammal hora fast du är ung! Jag ska spjärna dig i röven!” Liksom; ”Jag är hellre skogsman än dagsverksträl!”
Det är kanske märkligt idag att författare som Moberg skrev saker som kunde uppfattas kritik mot skattesystemet. Om strävande småföretagare, deltidens dagsverkare och kämpande kulturarbetare av idag kräver att få behålla mer av det de själva knegat ihop framställs det snarast som att de vill stjäla från staten, eller att de är finurligt lurade av borgarna att tycka så.
Vill man vara lite putslustig kan Rid I Natt ses som en svensk fattigmansversion av Braveheart, där det bärande i berättelsen är att våga stå upp för det man tror på även i tider när det är obekvämt, att våga göra uppror och utmana en orättfärdig övermakt, att kämpa för det som är rätt och riktigt.
Det är också en påminnelse om hur ofta realistisk litteratur tassar in på det övernaturligas domäner; i Rid I Natt ses hotande förebud i form av svarta fåglar på taknocken, Svedjes trolovade försöker kommunicera med honom genom naturmagi när han gömmer sig som fredlös, vad som grävs ner för att inte synas kommer i dager på oförklarligt vis. Den öronlöse bödeln Hans i Lenhovda, vars själva skepnad är ett olycksbådande omen, blir också han en slags mytisk figur av lurande ondska.
Romanen Rid i Natt skrevs som en brandfackla mot nazismen och ett upprop till finlands försvar och svensk beredskap i andra världskrigets början. Det blev en av de böcker som brändes på bål för sitt budskap. Läs gärna mer under rubriken Andra världskriget - frihetskämpen Moberg på denna utmärkta Biografi över Moberg.
