Harrow County

Serier / Permalink / 0
 
 

En gång i tiden plågades Harrow County av häxan Hester. Från början var Hester en helbrägdagörare, men snart dog boskap i hennes närhet, markerna drabbades av missväxt, märkliga ritualer förekom och omänskliga varelser kom fram ur skogarna för att samlas kring Hester.
 

 

Till sist blev det för mycket för byborna och de gjorde processen kort (eller snarare hyfsat lång) med Hester genom att skjuta, hugga, slå, hänga och slutligen bränna henne. Medan häxan dog utropade hon ett löfte om att en gång återvända och hämnas.

 
 

Arton år efter häxans död drömmer bondflickan Emmy mardrömmar om den gamla eken, vars brända och vridna siluett syns genom hennes fönster. Emmy bor som ensambarn på gården med sin far. Fadern är bekymrad, för på sistone har djuren börjat insjukna och dö.
Emmy ger sig ut på vandringar i naturen, där hon finner ett talande skinn av en flådd pojke. Han blir hennes följeslagare och beskyddare. Sakta börjar Emmy märka att trakterna vimlar av såkallade ”Haints” (slang för osaliga andar, illvilliga väsen, oknytt, etcetera) och att hon själv håller på att förändras.

 

Harrow County är skriven av Cullen Bunn och storstilat tecknad av Tyler Crook. Själv har jag sträckläst varje ny samlingsvolym i takt med att de släppts, och det är väl minst sagt ett gott betyg från min sida.
Det jordnära och på samma mytomspunna södern, mixen mellan realism och magi, känns både bekant och lyckas överraska på samma gång. Att förutse vad berättelsen tar vägen i de första fyra volymerna har varit svårt, trots att både karaktärerna och berättelsernas vändningar ibland är ekon av sådant jag redan läst.
 

 

Särskilt mycket skräck är det egentligen inte, mer stämningsfullt och ibland sorgset. ”Southern gothic” och Mike Mignola i lyckad kombination skulle man kunna säga. Extra plus för att volymerna hänger ihop och bör läsas kronologiskt, men samtidigt är befriade från cliffhangers, så att varje bok kan läsas fristående.
En omedelbar favorit.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Till top