Svavelregn
Regnet faller
Tungt över gatorna
I blötblank asfalt skimrar reklamens neon
Din hud spricker
Täcks av blåsor
Regnet svider av svavel och stinker av freon
Du bor i tunnlarna
Långt ned under jord
Där blekt sken flimrar över glömda gränder
Med spegelglas
Med famlande fingrar
Finner du varje kväll alltfler lösa tänder
Ibland sent om nätterna
Fylls tunnlarna av rop
När flockar av rebeller slamrande drar förbi
De skriker högt
Är du för eller emot
Och att varje människa föddes till att vara fri
Du trycker kudden
Hårt över huvudet
Du tänker på regnet och blåsorna på din hud
Du ligger där
Tills natten åter stillnar
Och allt som hörs är generatorns surrande brus
Du stiger upp nästa morgon
I handfatet ännu en tand
På gatorna där utanför faller svavelregnet än
Atomtåget tar dig till fabriken
Du smörjer maskinens kugghjul
Tills sirenen ljuder och det är dags att åka hem igen
Sprickornas spindelväv
Sakta sig sprider
Äter sig djupt in i skyskrapornas fundament
Lösa tegelstenar
Överallt i fasadens mur
Nederbörden sköljer loss sjok av cement
Du hör om hur Moder Regim
Nedkämpat ännu en rebellstyrka
Men du säger ingenting för man vet aldrig vem som lyssnar
Du stirrar sömnlös i taket
Hudblåsorna kliar allt värre
I tunnlarna utanför surrar generatorn som aldrig tystnar
Illustratör: Ingo Roos