stewe

Bakrusbrus

Kategori: Musik

                                                


Så mina vänner...
Själv är jag ju rena renlevnadsmänniskan. En godtemplare, med snudd på helgonstatus i närmsta bekantskapskretsen. I helgen har mina värsta upptåg inneburit att läsa Elektra Assassin och lyssna på Vader
Men för alla er som druckit er frukost i helgen, kommer här en liten uppsättning toner att ha på i bakgrunden medan Ulrik lockar i botten av toaletten.



Jag kan inte slåss - Gatans Lag


Har du nånsin vart i en fajt

och fått redigt med stryk

Vaknat dagen efter

I en pöl av blod och spy

Du går mot toaletten

Så yr du knappt kan stå

och fast synen i spegeln så är du glad ändå

En svullen överläpp

och ett sprucket ögonbryn

Det är en vacker syn!


Har du nånsin stått framför en gubbe

och skakat av adrenalin

Plötsligt lossar spärrarna

och du vevar som ett svin

Du träffar allt och alla

Knogarna går paj

Fast du får på käften

så är du aldrig skraj

Med asfalt under ryggen

och månen där i skyn

Det är en vacker syn!

Jag kan inte slåss

men det går bra ändå

Bara ta sats

sikta rakt fram och Slå!



Sick bed of - Pogues

Mccormack and richard tauber are singing by the bed
Theres a glass of punch below your feet and an angel at your head
Theres devils on each side of you with bottles in their hands
You need one more drop of poison and youll dream of foreign lands

When you pissed yourself in frankfurt and got syph down in cologne
And you heard the rattling death trains as you lay there all alone
Frank ryan brought you whiskey in a brothel in madrid
And you decked some fucking blackshirt who was cursing all the yids
At the sick bed of cuchulainn well kneel and say a prayer
And the ghosts are rattling at the door and the devils in the chair

And in the euston tavern you screamed it was your shout
But they wouldnt give you service so you kicked the windows out
They took you out into the street and kicked you in the brains
So you walked back in through a bolted door and did it all again
At the sick bed of cuchulainn well kneel and say a prayer
And the ghosts are rattling at the door and the devils in the chair

You remember that foul evening when you heard the banshees howl
There was lousy drunken bastards singing billy is in the bowl
They took you up to midnight mass and left you in the lurch
So you dropped a button in the plate and spewed up in the church

Now youll sing a song of liberty for blacks and paks and jocks
And theyll take you from this dump youre in and stick you in a box
Then theyll take you to cloughprior and shove you in the ground
But youll stick your head back out and shout well have another round
At the graveside of cuchulainn well kneel around and pray
And God is in his heaven, and billys down by the bay




Dagen efter igår - Demian

Vad hände igår, säg vad hände igår?
Mitt huvud står alldeles still
Var är mina kläder och var är mina skor?
Är det någon som vet hur det gått till?
Jag undrar var jag är nå'nstans och hur jag kommit hit
och vem är hon som sover sött bredvid mig blek och vit?
En liten ljuv Susanna, med långt och vackert hår
Jag undrar vad som hände igår?

Hur slutade min kväll, säg hur slutade min kväll?
Jag minns att den började på en krog
Vi åt och drack och skrattade tills timman hon blev sen
Då hade jag redan fått nog
Men sen kommer jag ihåg en klubb med flickor och med dans
och sen var det visst en taxi till en fest nån annanstans
Det var där dom bjöd på öl och vin och vodka absolut
Det var där som mitt minne tog slut

Det får inte va' sant, det får inte va' sant
Blev jag våldsam och galen och vild?
Kräktes jag på hunden och hotade med stryk?
Jag som brukar va' så blyg och mild
Tog jag av mig mina kläder på ett bord, vad hände sen?
Sprang naken runt och skrek
OH HAPPY DAYS ARE HERE AGAIN
Jag vet att jag lovat förr, men nu svär jag så heligt
min vän, att jag aldrig ska dricka igen!

Milda Susanna, svalka min panna, bli vid min sida när jag får lida
Kvalen för dagen, smärtor i magen, huvudet spränger, febern den bränner
Snälla Susanna du måste stanna, håll mig i handen, tungan för tanden
Ber att din kärlek får mig till sans, när gröna demoner bjuder till dans



Sunday morning coming down - cash


Well I woke up Sunday morning,
With no way to hold my head that didn't hurt.
And the beer I had for breakfast wasn't bad,
So I had one more for dessert.
Then I fumbled through my closet for my clothes,
And found my cleanest dirty shirt.
An' I shaved my face and combed my hair,
An' stumbled down the stairs to meet the day.

I'd smoked my brain the night before,
On cigarettes and songs I'd been pickin'.
But I lit my first and watched a small kid,
Cussin' at a can that he was kicking.
Then I crossed the empty street,
'n caught the Sunday smell of someone fryin' chicken.
And it took me back to somethin',
That I'd lost somehow, somewhere along the way.

On the Sunday morning sidewalk,
Wishing, Lord, that I was stoned.
'Cos there's something in a Sunday,
Makes a body feel alone.
And there's nothin' short of dyin',
Half as lonesome as the sound,
On the sleepin' city sidewalks:
Sunday mornin' comin' down.

In the park I saw a daddy,
With a laughin' little girl who he was swingin'.
And I stopped beside a Sunday school,
And listened to the song they were singin'.
Then I headed back for home,
And somewhere far away a lonely bell was ringin'.
And it echoed through the canyons,
Like the disappearing dreams of yesterday.

On the Sunday morning sidewalk,
Wishing, Lord, that I was stoned.
'Cos there's something in a Sunday,
Makes a body feel alone.
And there's nothin' short of dyin',
Half as lonesome as the sound,
On the sleepin' city sidewalks:
Sunday mornin' comin' down.




Skyll inte på mig - Agent bulldogg


Samma sak händer varje vecka
vad ska man säga till sitt försvar?
När man går till krogen för att ta sig en bläcka
finns det fällor i varje bar
Att jag är oskyldig det har jag länge vetat
Fast det hänt saker jag inte rår för
På varje luder har man vart och petat
finns det nån man inte har rört?

Skyll inte på mig
Skyll inte på mig
Skyll inte på mig, jag var ju full
Det ska vara mitt försvar
Hon var ju nykter
och ville ha sig ett knull
Det är hon som ska
stå till svars

På söndagen kommer svettningar
då ångrar man vad man gjort
Man får höra en massa sanningar
och nån har visst tagit kort
Övertriumferad med fotobevis
från nåt som aldrig har hänt
Nästa helg blir det säkert repris

då har man glömt all ångest man har känt



Låt Den Rätte Komma In av John Ajvide Lindqvist

Kategori: Böcker










"Eli. Har jag chans på dig?"

Hon vände sig om, drog upp täcket till hakan.

"Vad betyder det?"

Oskar fäste blicken på bokryggarna framför sig, ryckte på axlarna.

"Att... om du vill vara ihop med mig, liksom."


De är så levande, karaktärerna i JALs debut. 
Jag har saknat dem senaste dagarna sedan jag läste ut boken. Första kärleken så vackert beskrivet. Drömmar, förhoppningar och barndom så utsökt fångat i ögonblicken.

Ibland är det märkligt, det verkar ligga något i luften, i tiden, under ytan -kalla det vad du vill. Det verkar som ett flertal födda mellan sent sextiotal och tidigt åttiotal  utvecklat snarlika populärkulturella referenser under uppväxten och ungefär samtidigt bestämt sig för att skriva skräck på svenska, om och för Sverige.
Det är en annan sorts skola än den SF och Lovecraftdyrkande kultur som har varit allenarådande under åtminstone hela min uppväxt. Inget ont i det, inte heller i kulturgärningen som tex Sam Jerrie Lundwall gjorde med Deltaböckerna etc.

Det känns också som att den här falangen av fantastik verkligen är från fel sida rälsen, sprungna direkt ur under- och arbetarklassens grå tristess. Formade av serier, pulp och skitiga sjuttiotalsfilmer, snarare än gotiska slott och fjärran galaxer. Jävligt långt från Fandomskribenternas högskolepoäng och skrivkurser, som Henrik -Eskapix- Holmström brukar påpeka.

Det har diskuterats en del Ajvide senaste veckan här på bloggen, det är bara att bläddra bland kommentarerna och inläggen så finner ni åsikter och omdömen kring den här romanen. Vissa av mina epitet kan låta nedlåtande, men det är absolut inte meningen. Liksom många andra ser jag John som en frisk fläkt, och sedan var han en favorit hos mig redan på hans stå-upptid. Då kanske mest utifrån hans Thåströmimitationer, hysteriskt kul.

När jag först hörde talas om John och hans böcker retade jag mig på att han kallades Sveriges svar på Stephen King. Jag tyckte det var typiskt ankdammen kulturmedia. Typ deras enda referens vad gäller skräck, (ungefär som när CJ Håkansson blev jämförd med... Lovecraft! ..av en tant på aftonbladet tror jag) eller romankonst kring det övernaturliga.
Men titeln är i högsta grad välförtjänt, då Ajvide från de korta citaten som inleder några kapitel i boken, till hoppen mellan karaktärerna känns otroligt Kingska. Tyvärr har han också snappat upp den mer jobbiga sidan av Stephens sätt att skriva, vad gäller att försöka skildra det paniska i en trängd situation. Det där febriga, som spiller över på det patetiska och är nästan ansträngande pinsamt att läsa:



"Medan han med fötterna steppande över golvet hasade sig baklänges mot väggen, utstötte kroppen på andra sidan ett kort utandat

"...aa..."

Och Tommy såg...

En liten elefant, en liten tecknad elefant, och här kommer (tuut) den STORA elefanten, och så... upp! ...med snablarna och tuta "A", sen kommer Magnus, Brasse och Eva och sjunger "Där! Är Här! Där man inte..."

Usch då.
Men för att knyta ihop säcken, så övervinner helt klart de positiva delarna de negativa med hästlängder. John skapar trots sitt Kingbygge något eget, jag har sällan känt Stockholms förorter, med fyllegubbar och mobbing så levande som i Låt Den Rätte Komma In.
Skildringen av Oskars utsatthet har beröringspunkter med egna erfarenheter och tankar, som ibland kommer så pass nära att det gör ont. På ett personligt plan svider exempelvis Oskars fantasier och besatthet kring våld och mord, speciellt nu dagarna efter dödsskjutningarna i Finland. Johns beskrivning är verkligen något för alla som sett Taxi Driver en hel natt och drömt om att en dag inom kort ge igen för alla oförrätter med våld.
Men till syvende och sist är ju Låt Den Rätte Komma In en roman om uppväxt, om den första kärleken och människor, varelser, som på ena eller andra sättet inte passar in. 
Nog sagt.



Som en vagel i mitt jävla öga...

Kategori: Allmänt






En pedofilvänlig sekt alldeles in på knuten....






Ja så är det.

Knappt hade glädjen över att gamla Rikets Sal gjorts om till dagis, förrän det visar sig att Jehovas Vittne köpt in tomten bredvid. Där ska portarna till den dörrknackande sekten slås upp än en gång. 
Det är inte många år sedan just den lokala Vittnesföreningen figurerade i teveprogrammet uppdrag granskning angående sitt helhjärtade stöd för en pedofil, som dömts för sexuella övergrepp ett antal gånger, däribland mot en familj som jag råkar vara bekant med. En på alla sätt vidrig historia. Kanske är det ingen tillfällighet att de denna gång väljer att placera sig alldeles i närheten av ett daghem?

Det irriterar, precis som en vagel i mitt jävla öga, när jag dagligen passerar deras blivande Rikets Sal på väg till dagis med sonen. (som väl inte det dagiset bredvid Jehovas)
Det ska bli förbannat skönt att flytta i höst, så jag slipper gå där förbi och kväljas vid åsynen av dem, under fantasier om att med en slägga rasera hela skiten.





PS. Kolla gärna upp den briljanta och danska filmen To Verdener som handlar just om Jehovas, en rulle jag verkligen rekomenderar. DS.

Wind Chill

Kategori: Film






Tyvärr John Ajvide Lindqvist , CJ håller fortfarande tronplatsen med Fjärilen
Den skräms, den är suggestiv och den är skräck som åtminstone jag aldrig läst det på svenska.

Men fan vad jag gillar Låt Den rätte Komma In ändå och egentligen är det väl bara dumt att jämföra. Jag närmar mig slutet av JALs vampyrdrama, och försöker dra ut på det så mycket jag bara kan. En härlig bok och till skillnad från exempelvis Skumtimmen, är den en högst välförtjänt succé.

En rulle i Sundins smak....



Igår pajade Internet. Synd. Det lär inte bidra till att få inläggen att hagla ned.

Helt rök- och snusfri idag. En olycka kommer sällan ensam som sagt.

Igår såg jag också Wind Chill

en film som jag redan inledningsvis dömde ut som en klyscha.
Men så tog den en vändning som gjorde att den började kännas som ett extralångt avsnitt ur Twilight zone.
Fast ändå tog den ännu en vändning.


En bra film. En av de bästa jänkarskräckisar jag sett i år eller till och med senare år.
Precis som i mina mardrömmar och kallsvettiga hallucinationer är helvetet svinkallt och klaustrofobiskt ensamt.  Ett faktum vilket gav en upplevelse som -för ovanlighetens skull- verkligen var smått kuslig samt ordentligt spännande, då den inte var helt förutsägbar.

En snubbe ur Wind Chill...


Wrong Turn II

Kategori: Film



Underhållande och charmig...






Häromkvällen såg jag Wrong Turn 2 och det är alltid kul när uppföljarna knäcker första filmen. Det är fortfarande en klyschfilm, fast väldigt charmig och fylld av splatterbetonad humor. Gamle idolen Henry Rollins i rollen som krigsveteran á la Rambo tar sig med stor inlevelse an de inavlade svinen i skogen.
Bra underhållning, kort sagt.
Orkar inte skriva något längre, orkar nästan inte skriva något alls just nu.

Men vill ändå tipsa alla som gillar Glenn om Melissa och karens cover nästan lika bra som originalet

Slänger också med videon till I don´t mind the pain


En favorit.


 

 

Helylle

Kategori: Allmänt


Mackan, Sundin Jr och längst till höger Sundin själv. En helylletrio.




Så mina vänner...
Idag känner jag mig som en riktig helyllekille.
Jag är på ett lysande gott humör och saknar helt tvångsmässiga tankar om grov misshandel eller kring att masturbera på allmän plats.

Jag har jobbat. Eller vad nu man ska kalla det jag sysslar med, men jag gjorde mina timmar utan att gnälla.

Jag har ropat in ett antal Finn och Fiffi på Tradera á tio spänn styck från en annan helyllekille, som kan beskådas på bilden ovan. Gott med nostalgi, jag läste långt mer F&F än jag läste Tintin som späd filur.

Jag har hämtat på dagis och gjort mjuk pepparkaka med sonen till de ljuva tonerna av WS skönt skramliga debut.
Det kanske låter mesigt och väl helyllegubbigt, men jag använde fanimig inget förkläde. Inte Junior heller.


Jag har med välbehag plöjt Ajvinde när tid funnits under dagen. Falufärgad socialrealistisk vampyrromantik av en helyllekille som tidigare hankade sig fram som stå-uppare. Bland annat brukade han imitera Joakim Thåström minns jag, Och fast Thåström inte verkar uppfylld av samma helyllemysiga känsla som vi andra, gillar jag honom också.





Batman Begins och The Dark Knight

Kategori: Film






Legenden tar sin början...




Batman Begins förvaltar myten kring Bruce Wayne och hans förvandling till Batman på ett högst utmärkt sätt.
Det är på många sätt en film om besatthet.
Intressantast är förhållandet mellan Bruce och Liam Neesons karaktär, där Neeson fungerar både som en fadersgestalt och som en förvriden spegelbild till vigalanten/hämnaren Batman. Rollbesättningen är överlag bra, jag är speciellt förtjust i Michael Caines version av Alfred, snubben som spelar Scarecrow och så givetvis Bale i huvudrollen -en strålande Wayne/Batman. Morgan Freeman som en sorts Q är även det en stor behållning. Däremot är Katie Holmes lika kass som vanligt, vem fan tror på henne som åklagarassistent, eller som en vuxen kvinna överhuvudtaget? Jag anar scientologinflytande...

Två nyckelscener håller inte heller måttet; dels när lilla Bruce för första gången möter fladdermössen i brunnen, liksom mordet på hans föräldrar -som högst pliktskyldigt hastas igenom. Bägge dessa scener har hos ett antal serieskapare genom åren givits en tyngd och ett hisnande mörker som filmen inte är i närheten av.
Sedan saknar jag faktiskt Tim Burtons gotiska vision av Gotham, även om det inte är något större fel på Nolans version. I det stora hela, är det likväl en av de bästa adaptionerna från serie till film som gjorts på senare år.




En mycket bra rolltolkning...



Uppföljaren The Dark Knight blev något av en besvikelse trots all positiv förhandssnack.
Maggie Gyllenhaal, en skådis jag gillat ända sedan jag såg henne i Sherry Baby (rekomenderas!) är givetvis mer trovärdig än den där förbannade Katie Holmes och Heath Ledger är faktiskt en lika suverän Joker som ryktet påstått. Det är ett porträtt byggt på detaljer, allt från rörelsemönstret till de tjack-smackande läpparna är genialiskt.
Filmen gör sitt bästa att utveckla Jokers hatkärlek till Batman men i jämförelse med seriestorverk som The Killing Joke eller The Dark Knight Returns är det andefattigt och slarvas bort.

Hela inledningen, med en förvirrad James Bond-liknande utflykt till Hong Kong och den fascination för teknisk mumbo-jumbo som kännetecknar senare delen -med bland annat en slags visuellt FRAspaning som förvirrar mer än förklarar, borde ha strukits helt.

Förhållandet till Harvey Dent, som på många sätt kan förknippas med Joker/Batmans kaosbetonade symbios, känns litegrann som kaka på kaka, speciellt i den hetsiga finalen. De parallella händelseförloppen hade fungerat utmärkt i en serie, men fungerar mindre bra i filmversion.
Allra bäst fär The Dark Knight när det dras ned på tempot, som när Joker är på polisstationen, eller när han pratar med Harvey Dent på sjukhuset.

Ett långsammare tempo och ett tydligare utbenande av de tre huvudkaraktärerna hade filmen vunnit väsentligt på.
Jag saknar fördjupning.
Som det är i The Dark Knight, ges exempelvis en karaktär som Gordon inget större djup än som en bifigur utan egentlig funktion.

På det stora hela är The Dark Knight en sevärd film, som tyvärr tappar alltmer under resans gång och inte alls når samma höjder som sin föregångare.


-S.

Nyttig Idiot

Kategori: Dikt och Rim

 

 

 

 

 

 

Hör hur

Hovar bräcker berg och sten

En ryttare

På en springare så blek och grå

Se där

I horisonten slocknar solens sken

Och med ryttaren följer döden tätt inpå

 

Larm ljuda

Dombasun dåna genom betongen

Ser du

Hur asfalt spricker isär

Hör inatt

Den ljuvaste svanesången

När eldklot sargar atmosfär

 

Ta dig i akt

Vrålar profeter utan skam

Var på din vakt

När sex käftar etter spyr

På led

Trampar ur tiderna fram

Alla de som inga medel skyr

 

Det är tid

Att ge upp vår frihet och rätt

Nu är

Omänsklighet en nödvändighet

Till strid

Till strid

För den frihet och den rätt

Som vi sålde bort i vidskeplighet

 

Vi ser

En best förutan klor eller horn

Vreden

Piskar havet vitt av skum

Så läggs

Själ till själ för fallande torn

Och var nyttig idiot och knähund tiger stum

 

 

 

 

 

We Know How To Live

Kategori: Musik



 

We´re going out on a Friday night

We know how to live

Lagered up and looking right

We know how to live

Pull a bird at Benjy´s

Take her home and do the biz

A little take

A little give

We know how to live

 

 

Bacon, eggs and tinned tomatoes

We know how to live

Mugs of tea, the Sun and Lager

We know how to live

Football on the telly

Blue film on the vid

A little take

A little give

We know how to live

 

 

Fifteen pints and half for the lady

We know how to live

Sunday roast with beer and gravy

We know how to live

You can stick your fancy French wines

Up your channel tunnel link

A little take

A little give

We know how to live

 

 

And when it´s all over

And I´m rattling at the gates of heaven

And Peter´s there to ask me

Did you have a good time?

I´ll look back on the years

All the laughter and the tears

I´ll say

Sid Vicious did it his way

And I did it mine

 

 

 

Text av Cock Sparrer från skivan Guilty As Charged


 

 

Höjden av lycka...

Kategori: Allmänt

 

 

 

I Oslo år 2004... Kollar in Rislampan!

 

…mina vänner,

är ibland att krypa ned i soffan med White Stripes i öronlurarna och läsa Min Oskuld och Pearl Harbor.

Men inte nu. Utanför väntar regnet på att skölja över mig på väg till knegets grå skrymslen och instängda luft.

Härligt härligt.