stewe

Zombified

Kategori: Publicerat

 

Öööaaaarrrrggghhh....



Eminenta Swedish Zombie har nagelfarit min novell Parabellum som medverkade i Eskapix 5 2011.

På många sätt är det lättare att ta åt sig en rejäl nedsabling än de fina orden som radas upp, samtidigt som jag är kanonglad över att mycket av det jag ville förmedla med novellen nått ut.

 

 

 

 

 

Recensionen hittar du H Ä R

Swedish Zombie har också recenserat den svinbra novellen Tyst Hunger av Malin Rydén

 

 

 

 





 

Children of the harvest

Kategori: Musik







Seems we are to live our final days
Far from the dwellings of men
As flowing tides and shifting sands
Far from the bitter gaze of soulless man

In sorrow we fly from our loved ones
To die in the waters of the wild
My brethren can seek no shelter
Until dead men rise from their graves

How sad it is for me to see
My fathers.. My mothers... fallen halls
Here once prideful men
Clashed as Gods
With veins aflame and hearts of thunder

Yet my fathers are long since dead and gone
And I with heart so heavy
And limbs so weary
It seems our sun is all but dimmed

And we your children have
Wandered for years
And felt the cruel blast of freezing winds
But the harshest blow of all to come... To return at last to an empty home




"Adapted and altered from the Irish folklore tale of the Children of Lir, turned to swans and condemned to roam for 300 years before returning home...to an empty home.
An interesting spine for an allegorical tale. One of displacement, disenchantment and alienation.
From this world
and its ways. Longing for another Age... another time, another place..."





Smakprov

Kategori: Böcker




Det vita ljuset pulserar genom min lägenhet. Under långa stunder hör jag ingenting, men de kommer med en sorts regelbundhet. Jag börjar samla på ljuden. Jag sitter i min soffa och antecknar, jag fyller sida efter sida med långa skrapningar, pickande som punkter, darriga linjer och jag skriver, skriver, skriver.
Men jag förstår ändå inte språket. Långa stycken faller bort i ljuden av hostningarna jag ännu inte lyckats lokalisera. Någon trasar sönder det vita ljudet. Det gör ont i huvudet, ännu mer nu, som en brännande punkt på hjässan.
Jag är inte särskilt religiös, men jag tänker att vi alla har våra demoner. Jag kan inte förklara ljudet på något annat sätt. Om ljuden inte kommer ur mig, men ändå genljuder i mina rum måste det ju vara något annat.
Någon annan.



Ur novellen Svarta Mary av Sandra
Hittas i Vridna Historier - Första boken i Eskapix nya form






Blodsbunden

Kategori: Publicerat







"Så rörde den gamle mannen Elinas ansikte, hans fingrar löpte över hennes kind och hennes nakna mage, ned över låren. Heta sommardagar brukade jag lägga henne med bara en blöja på sig, hon sov mycket bättre då. Elina tystnade och tittade på den gamle mannen med stora ögon, sträckte ut sin hand och greppade om hans rynkiga finger. Den gamle drog handen till sig, böjde sig nedåt och stoppade den i sin mun.
Med ett suckande ljud åkte Elinas hand in mellan de tandlösa gommarna, mannen rörde huvudet nedåt, tog hennes späda underarm, ända upp till armbågen in i munnen, innan han sakta lät den glida ut igen. Hal och glänsande av saliv.
Jag minns hur jag greppade karmen i vardagsrumsdörrens öppning, för att stötta mig själv. En plötslig yrsel, som illamående, fick mig att vingla. Samtidigt var det inget sexuellt i det jag såg, det var så uppenbart en akt av kärlek. En annan sorts kärlek än den vanliga köttsliga mellan vuxna människor; istället oskyldig och ren, fylld av ömhet. Som när tanter nyper spädbarn i kinderna, eller när ett hondjur varsamt bär sin avkomma i nackskinnet."






Eskapix är en oberoende kulturrörelse som verkar för individens frihet,
en dröm om ett bättre samhälle och en verklighetsflykt till ett underland som bara finns i fantasin
.


Vridna Historier Innehåll


Sleazy Economics - Henrik Holmström

Roughies, Porr På Liv Och Död - Magnus Blomdahl

Svarta Mary - Sandra Christiansen

Stjärnfall - CJ Håkansson

Penny Dreadfuls - Martin Glännhag

Djupet - Malin Rydén

Barnförbjudna Sagor - Johnny Dahl

Skräcken I Säven - Mariott- Watson

Dead Woman - Lova Lovén

Blodsbunden - Stewe Sundin







KÖP ELLER DÖ

















Livsval

Kategori: Dikt och Rim







Så har vi tuktats
Att växa upp och komma igenom denna fas
Medelklassens måttstock
I vita rummen bakom putsade panoramaglas



Så har vi blivit lärda
Att spott och etter regnar varthän vi än går
Vi står som skyldiga
Att definieras av såna som ändå inget förstår



Ska vi bry oss om
I vilken jämntjock gräddfil du plaskat fram
För att nå dit du är
Krävs inte mer än lydnad och rätt efternamn



Så har vi fostrats
Att alltid söka alternativets väg och norm
Subkulturellt sinnad
Fast åren gjort allting grått och utan form



Har vi skakat i celler
Med forna dars fylleri som skört tidsfördriv
Har du slumrat vid TVn
Där du ännu sitter och ödslar bort ditt liv



Så har vi matats med
Att valen vi gjort i livet inte är nåt värt att ha
Man ska digga falsk Rock'n'roll
Dricka vin till middan och låtsas att man mår bra









Fanflykt

Kategori: Dikt och Rim


 

 

 

 

Låt oss nöta argument

Eller åtminstone min knoge nött mot din kind

Jag känner stanken tät

När det förruttnade bärs fram av en europeisk vind

 

 

Du förvaltar tankegodset

Vadar fram i grumligt vatten med slitet nät och håv

Du är bäraren av drömmen

Som generationer före dig upphöjt till marans lov


 

Ska vi tala klarspråk

Utan korrekthetens blixtlås och tankeförbudens reträtt

Se dig då ordentligt omkring

Kom inte sedan och påstå att du riktar din vrede rätt

 

 

Allting påvert och pinsamt

Där stålet en gång i tiden blänkte så underbart

Din falska stolthets chimär

När du vänder och flyr ligger fanan trampad kvar










The soundtrack of our lives III

Kategori: Musik






Dom skar av mitt hår

Dom sparka när jag låg

Men jag gavs fri

Jag ställde mig bredvid

Valde ett annat liv

I periferin... I periferin


Det kanske inte är bra att drivas av hat

Men mitt utanförskap det har jag själv valt

Det är som det är och det är allt jag vet

Hatet har format min identitet

Antipati


Självbilden var stukad

Världsbilden var urkukad

Men det sket jag i

Jag tog mig ut ur skamvrån

Greppa efter halmstrån

I raseri... I raseri

Antipati


Ett hat mot allt ni står för

Ett hat mot allt ni gör

Jag föraktar er konformitet

Jag hoppas att ni dör

Jag hatar era ismer och eran religion

Och era ideal ter sig som hundskit under skon


Jag rakar mig till svålen

Jag hyllar alkoholen

Och raseri

Doc Martens och blekta jeans

Punkare och skins

Det är mitt liv... Det är mitt liv

 

 

 

 

 

 

 

Illa Far Landet

Kategori: Böcker




Benägenheten att inte samtycka, att förkasta och ha en annan mening är, hur irriterande det än må vara när det går till överdrift, det öppna samhällets livsluft. Vi behöver människor som ser det som en god egenskap att sätta sig upp emot förhärskande åsikter. En demokrati med ständig konsensus förblir inte en demokrati särskilt länge.


Sannare ord har väl sällan skrivits än de ovan.

Och på tal om konsensusdemokratier: på insidan av Illa Far Landet finns att läsa ett citat signerat någon journalist; I handen höll Mona Sahlin en bok, Tony Judts Ill fares the land. Vänsterintellektuella över hela världen har gått i spinn av entusiasm. Nu ska Sahlin äntligen få tid att läsa en bok.

Okej… Troligare är att Sahlinskan tvingade Nalin Pekgul läsa boken och drog av det som en hushållsnära tjänst. Men om hon mot förmodan läst boken kan man ju lite löst spekulera vad hon tyckte om Judts påstående att den nordiska modellen hade en stor fördel på vägen mot välfärdssamhällen genom att vara homogena nationer, liksom hans ganska hårda kritik mot ”nya vänsterns” övergång från klasskamp till identitetspolitik.

 

 

 

Men krig, liksom rasism, erbjuder åtminstone tydliga moraliska val. Till och med idag vet de flesta vad de tycker om militära aktioner eller rasfördomar. Men på den ekonomiska politikens område har medborgarna i vår tids demokratier på det hela taget lärt sig att vara alltför blygsamma. Vi har fått veta att detta är expertfrågor och att nationalekonomin och dess implikationer för praktiskt handlande ligger långt bortom gemene mans fattningsförmåga. Den synpunkten får tyngd genom ämnets alltmer svårbegripliga och matematiska språk.

Inte många ”lekmän” är pigga på att utmana finansministrarna eller deras experter och rådgivare i Storbritannien och USA i sådana frågor. Om de gjorde det, skulle de få veta, på ungefär samma sätt som en präst på medeltiden kunde ha meddelat sin församling, att detta är frågor som de inte behöver befatta sig med. Liturgin måste mässas fram på ett dunkelt språk som är begripligt endast för de invigda. För alla andra räcker det med att tro.

Men tron har inte varit tillräcklig. Den ekonomiska politikens kejsare i Storbritannien och USA , för att inte tala om deras medhjälpare och beundrare från Tallinn till Tbilisi, är nakna. Men eftersom de flesta observatörer länge delat deras klädsmak är de inte i läge för att komma med invändningar.


På det hela taget känns det som att dagens socialdemokrati står ganska långt ifrån Judts nästan gammaltestamentliga svada över en förlorad värld, där initiativet till framtiden har stulits av döda ekonomers trälar till förmån för fåtalet storkapitalister och bankvälde. Där arbetarrörelsens visioner blivit tomma fraser i medelklasspolitrukers bondfångeri vart fjärde år. Han är på hela taget hårdare mot de egna medlöparna än i kritiken av globaliseringens inbyggda ojämlikhet.

 

 

 

”Reformer” i välfärdens anda har återupplivat den fruktade ”behovsprövningen”. Den som läst George Orwell erinrar sig kanske att de behövande i depressionens England kunde söka fattighjälp endast efter att myndigheterna, genom ingående förhör, slagit fast att de hade uttömt sina egna resurser. En liknande prövning tillämpades på de arbetslösa i 1930-talets USA. Malcolm X minns i sina memoarer de tjänstemän som ”kontrollerade” hans familj;

”Den månatliga checken från socialen var det enda papper de behövde. De betedde sig som om de ägde oss. Hur gärna min mamma än skulle ha velat kunde hon inte hålla dem borta…

Vi kunde inte förstå varför vår mamma – om nu staten var beredd att ge oss köttpaket, säckar med potatis och frukt, och allsköns konserver – så uppenbart hatade att ta emot det. Som jag senare förstod gjorde min mamma ett desperat försök att bevara sin egen stolthet – och vår. Stolthet var praktiskt taget allt vi hade att bevara, för år 1934 började vi lida nöd på allvar.”

Tvärtom den vitt utbredda uppfattning som åter smugit sig in i engelsk-amerikansk politisk jargong, är det få som känner någon glädje över allmosor i form av kläder, skor, livsmedel, hyresbidrag eller skolmaterial. De är helt enkelt förnedrande. Det var ett centralt syfte med de sociala reformer som kännetecknade 1900-talets framsteg att återupprätta stolthet och självrespekt hos samhällets förlorare.

Idag har vi vänt dem ryggen igen.

 

Det finns mycket i slutsatserna jag vänder mig emot, men så är det för det mesta när man får för sig att vada genom det politiska avloppet. Man får liksom sålla skiten så gott det går. Den stora behållningen blir istället sättet Judt skriver på. Sättet han väver in historien i nutiden, liksom rent glimrande passager som manar till såväl kamp som eftertanke.  Rekommenderas.

 

 

 

 

Fantasy Noir

Kategori: Böcker






"I am Monzcarro Murcatto, daughter of Jappo Murcatto, and this is my brother Benna, and we are fighters. Can you find work for us in your company?"
Cosca frowned at her, and the black-skinned man shook his head.
"We need men with experience of war. Not women and boys." He tried to move here away with his arm.
She would not be moved.
"We´ve experience. More than these scrapings."
"I got work for you", sad one of the farmers, made bold by signing his mark on the paper.
"How about you suck my cock?"
He laughed at that. Until Monza knocked him down in the mud and made him swallow half his teeth with the heel of her boot. Nicomo Cosca watched this methodical display with one eyebrow slightly raised.
"Sajaam, the paper of engagement. Does it specify men, exactly? What is the wording?"
The notarie squinted at a document. "Two hundred cavalry and two hundred infantry, those to be persons well equipped and of quality. Person is all it says."
"And quality is such a vague term. You, girl! Murcatto! You are hired, and your brother too. Make your marks."
She did so, and so did Benna, and as simply as that they were soldiers of the Thousand Swords. Mercenaries.
The farmer clutched at Monza´s leg.
"My teeth."
"Pick through your shit for them", she said.



Nåväl, det tog ett tag att smälta att man till sist kämpat sig igenom de sexhundra sidorna och vara sugen på att skriva något om det. Det blev några böcker i ett uppehåll nånstans i mitten av boken, men med hjälp av sporadiskt bussläsande; hipp happ bara två månader senare kunde jag lägga ifrån mig Best Served Cold. När jag var yngre var det bästa jag visste att kånka hem en tegelsten från bibblan och sträckläsa. Nu för tiden avskräcks jag för det mesta och när jag väl ger mig i kast med mastodontverk är det sällan jag anser att tygen håller för den uppsvällda formen. Så ännu en gång.

Jag är väldigt förtjust i Abercrombies fantasyvärld, med en rejäl skopa Sword and Sorcery som motvikt till episka frälsarsagor och kartrunkande världsbyggen. First Law-trilogin är något av det bästa jag läst i genren, alla kategorier.

I Best Served Cold återfinns en del karaktärer från ovan nämnda trilogi, och den osentimentala synen på konungadömens krig och käbbel känns mer än väl igen. Samtidigt är det en enkel hämndhistoria som snarast vill utforska karaktärerna och sättet att skriva hårdkokt dialog. För det mesta är det underhållande, även om det inte håller i längden och karaktärer som Murcatto, Friendly och Cosca är briljant tecknade. Men de är inte tillräckligt intressanta för 600 sidor, speciellt inte Cosca, som man redan fått sin beskärda del av i First Law. Att flera av huvudpersonerna funderar kring samma teman; vedergällningens baksida, krigets urlakade moral och dödens slutgiltighet gör att de alltmedan sidantalet växer känns alltmer snarlika varandra.

Att hämndberättelsen mest är en ursäkt för råbarkad karaktärsskildring och blodbestänkt filosoferande blir snart uppenbart. Att magin i mångt och mycket övergetts framför utdragna svärdsfajter och bataljer gör att det mesta för min del flyter ihop, speciellt så här någon månad efter avslutad läsning.

Länge kände jag att resan är mer än halva nöjet, men någonstans efter sidan trehundra tappade det resonemanget alltmer i kraft då det blev alltmer uppenbart att slutdestinationen var delvis förutsägbar och dels inte intresserad mig ett smack. Långt från det febrila sidvändandet för att läsa om Gloktas krämpor i trappan upp till överinkvisitorn eller Niofingrars bärsärkargångar….

Men jag härdade ut, och nu får Joe ligga i malpåse ett bra tag framöver.

 

 

 

 

 


Folkhemsruin

Kategori: Dikt och Rim








Hör arbetarklassens slutord
Hör en sannsaga all
Skriven ned i osynligt bläck
Genom raybanbågars
Dyrköpta skygglappar
Kliar kejsaren sig på kulorna helt näck



Vad knastrar som grus i skon
Under nötta sulan likt ör
Strött på gången mot egen grav
Det är benen av de som byggde landet
Hånade bortglömda
För allting de så förgäves gav



Om du bryter och har en fitta
Kan du få städa
Palatsets allra kläggigaste toalett
Här vägs ditt kött på våg
Man mäter ditt värde
I varje uns subventionerad svett



I rasmassornas stoft ålar
Omslingrade kroppar
Tillfredsställda i sitt rätta element
Där inte tidens tand förtär
Går kedjesågen varm
I redan urholkat folkhemsfundament



Bakom humanistisk dekor
Uttjänta kroppar
Med variga sår dränkta i gammal urin
Där trapphus saknar steg
Släta glasytor uppåt
I förvridna höghus skugga står våran ruin



Tomma händers arbete
Munnar mättas noll
Ryckningarna i ögat inga tårar ger
Ticks eller spasm
Bara en reflex betingad
Att fortsätta blunda för vad som sker



Som solkatter blänker
I slipat stål
Där sista aftonljuset ännu dröjer sig kvar
Puts från exekutionsväggen
Singlar stilla ned
Till ljudet av tomhylsors klang mot trottoar







Skadligt Upphetsande

Kategori: Film



Större format

 

Läs här oxå

 

Kung-fu, karate o dylika österländska kampsporter

ansågs som “skadligt upphetsande” och censurerades alltid på film, helt eller delvis.

Jag fortsätter att länka till farbror Punks kartläggning av Filmcensuren.

De som får för sig att det enbart handlar om historisk kuriosa kan tipsas om Bella





Feel the ripping

Kategori: Musik








Went up on a journey
Where the animals were small

I took with me a hammer just to prove that I was tall

And I came across a preacher
Who just looked at me with eyes that cannot see
And In his dying breath he spat at me
He called me Anarchy

Now you are leaving
Now you are walking out on me
You are believing your life is better without me

Hey brother Razor Blade

I need you once again
I run my fingers down your edge to see
If I still feel pain

Pretty pictures are on my arms
Pictures of the days when I was young
But these pictures are just scars
The only thing that’s ever real

Now you are leaving
Now you are walking out on me

Just like the others
You think you’re better without me

This is for you
Are you watching me
I’m Self Harmed

Now I am cutting
I feel the ripping in my flesh

Now I’m bleeding
I’m satisfied
I’m now content

So I go to sleep - I go to sleep





Anti-Nowhere

Kategori: Musik





In my mother’s arms...
I was tall, I was handsome, I was king
In a sense I had inside
I thought I’d live forever

Said I was your hero
And you said I was your champion
You said I’d slay the dragons and my sun will always shine

Well you’re a liar
Mother you’re a liar
Yes, you’re a liar

Said there was a fairyland where people went if they were good
So I tried so very hard to find a way
But all I found was darkness

Told me there were monsters
Hiding underneath my bed
And you told me that I would go to hell if I pissed my bed

Well you’re a liar
Mother you’re a liar
This is my hell - my living hell

Well I walk upon this planet
Where it always rains on me
And I stumble through the darkness where only I will ever see

And my innocence has been ripped from me
Like a dirty page from a magazine
My memories of you will fade just like my broken dream

‘Cuz you’re a liar
Hey Mother, you’re a liar
Yes, you’re a liar







Snakebite

Kategori: Allmänt





Något simpelt men ändå läskande i vårsolen.
Allt du behöver är ett stort ölglas eller ett rejält stop. Där öser du i en 33cl lager av ljusare sorten och sedan 33cl cider av torrare variant innan du toppar det hela med koncentrerad svartvinbärssaft.
Giftigt.


Snutjävlar och Snigelstackare

Kategori: Musik




Lite reklam för ett band som bara blir bättre.

 

 

I believe in riot in the streets and I believe in taking back whats ours

I believe in stealing from the rich and killing the superstars

Från samlingsskivan Chaos in Sweden. Ett band vars debut vi alla väntar på.

 

 

 

 

 

Vive la mort... Vive la guerre... Vive le sacré mercenaire...

Kategori: Allmänt

 

Underjorden

 

För tredje gången hölls Eskapixfest där de förlorade själarna under demonredaktören samlas, förnyar slavkontrakten i färskt jungfrublod och ägnar sig åt aktiviteter som att prata ”fotbollar i krysset” på intet ont anandes kinakrogar och ymnigt öldrickande. Tyvärr fick Sandra förhinder, men uppslutningen i övrigt blev....


Övre raden:

Stewe (jag alltså)

Malin (Snigelsommar, Tyst Hunger mm)

På l(De döda fruktar födelsen, Ars moriendi)

Magnus (Äkta skräck, Frightfest forever)

Nedre raden:

Henrik (Bensinindränkt eldsjäl och Eskapixredaktör)

Ingo (Doctor Mycroft, Åtgärd mm)

CJ (Fjärilen från Tibet, Skrothögens Frälsare mm)

 

 

Ingo på väg ur tvångströjan

 

Veckan innan avfärd pratade jag med en släkting och berättade att påskuppehållet såg hektiskt ut då det eventuellt blev; ”Linköping på helgen, Tyskland på måndagen och Norge över påsk” varpå min släkting helt utan ironi svarade;  ”Då får vi hoppas att du kommer levande tillbaka från Linköping…”

Det var inte bara en påminnelse om varför man kanske har en tendens att tro att allt ska gå åt helvete och inte sällan går omkring med en slags undergångsstämning inför resor. Det var också något som ringde i öronen när jag likt en gasell(!) sprang över Hässleholms terminal, kände ölflaket spricka alldeles på väg ut på perrongen där tåget redan börjat rulla med min reskamrat Ingo på. Så bland vilsna burkar och brännande lungor kändes det just där och då som allt var kört.

 

 

Rydén

 

 

Turligt nog gick nästa tåg redan efter en timme, så styrkt av två perrongpilsner tuffade jag iväg solokvist med destination Linköping. Utan trolleritrick och Roos sällskap kändes timmarna ändlösa.

På station mötte Holmström och Malin, och efter att droppat packningen i det Rydénska residenset där vi också mötte upp CJ, Pål, Ingo samt pojk/flickvännerna Aleph och Lill-malin, strosade vi iväg till ett juste kina-thai-hak där alla fyllde magarna mellan skrattsalvor och kulturella analyser.

Själv var jag absolut klenast och fick bara ner typ en tredjedel av den underbara kyllingen. Blomdahl mötte upp alldeles innan vi började vädra oss tillbaka till de hägrande ölen, men fick åtminstone möjlighet att fiska med en laddning käk på påse.

 

 

Blomdahl

 

Förorten riktigt badade i solsken men vinden blåste snålt som satan. Tillbakafärden gick i spridda grupper där man snabbt blev akterseglad av de mest törstiga/frusna i sällskapet. Vi noterade också hur trottoarerna svärmade av studentikosa filurer med pittoreska lapptäcken till brallor.

 

 

Håkansson



Bärs, tilltugg och tungmetall stod som spön i backen och suveränt snack om allt möjligt ekade genom vardagsrummet. Jag överraskade mig själv genom några riktigt fiffiga one-liners som; ”Även döva kan vara starka” och ”Han är förlagsvärldens svar på Onkel Kånkel”.

 

 

Eggert

 

 

Så småningom visade Ingo korttrick i köket innan det var dags för hans traditionsenlig utbrytarkonst och hammardrivna järnspikar i näsborren. Därefter utmynnade festen i sing-a-long till Dead Kennedys, jag själv som blev oerhört exalterad över gamla favoriten We're Not Gonna Take It och kraschade nånstans i hemgång för vissa lokala förmågor och spelandes Kuken Står på Mats Olsson för andra. Sist uppe blev jag, redaktör Holmström och Pål som diskuterade von Däniken och annat livsviktigt vid köksbordet medan vi skiftade maltdryck till vatten.

 

 

Holmström

 

 

Kanske var det klokheten i att avsluta med en rejäl skopa vatten som gjorde att jag vaknade hyfsat fräsch vid halv niotiden på morgonen. Med endast en tunn sovsäck mellan mig själv och Malins trägolv kändes åtminstone ryggen ovanligt uppstyrd.

Blomdahl den arme saten hade fått skutta upp i svinottan för att hinna med tåget till stockholm.  När de andra kommit på fötter bjöds vi på både kaffe och frukost medan vi avhandlade apokalyptiska rollspel, konsten att kedjeröka i kycklingdräkt och nattens snarkande som tydligen låtit snarlikt en katt som spyr.

 

 

Roos

 

 

Malin inte bara tryckte i oss näringsrik korvmacka med minitomater och apelsinjuice, hon levererade också alla fyra eftersläntare till resecentrum. Vi är evigt tacksamma. Återfärden var väl i hängigaste laget för undertecknad medan Roos höll låda och berättade perstorpska anekdoter i vanlig ordning. Trött men ändå stärkt var det en upplevelse att återse två pappalängtande knattar i dörren och sno åt sig en lur framför tecknat.

Avslutningsvis, en stor hälsning till alla inblandade. Speciellt tack till värdinna Malin som också är den som tagit alla bilderna i det här inlägget.

 

 

Sundin

 

 

 

 

 

 

 

Här har ingo skrivit om festen...


Här har pål skrivit om festen...