stewe

GOB

Kategori: Film




 

 

 

 

 

 

 

 

Du sköna nya värld

Kategori: Musik







So this a new beginning
as the new century dawns
The world's a better place for you and me
Shouldn't smoke or drink
or watch that evil filthy porn
Be Christian and God will set you free

But being poor
Is worse than having aids
The homeless live in boxes at our feet
Living in a constant state
of dull frustrated rage
The innocent shot daily in the street

Brave new world

The government has always been your pal - as you well know
Absolute corrupted power play
If we all wipe each other out - It only goes to show
While the bureaucrats get richer by the day

Smoking dope will get you
more than murder one
And even worse than statutory rape
Don't understand your children
So you send them all to jail
Believe me - you will never make a worse mistake

Brave new world

The government is coming
and it wants to be your friend
It wants to show you how to be a snitch
Inform upon your children
The inevitable end
Is everyone's a victim but the filthy fucking rich

And religion
Like the monster that it is
Keeps telling you to turn the other cheek
God is on your side
But I don't think that you're on his
If Jesus showed up now he would be in jail by next week








Spirituellt

Kategori: Allmänt































"Ground's too hard. Them men wanted a decent burial, they should have got themselves killed in summer."

Kategori: Film





Tills vidare passar jag på att tipsa om westernrökaren True Grit av favoritbröderna Cohen. Klichétyngt men egensinnigt, humoristiskt och så jävla snyggt filmad att man bara svepes bort en liten stund.







Andersson

Kategori: Dikt och Rim






Du fixade lösningsmedel
När jag hade målat in mig själv i ett hörn
Den gången jag svalt
Kom du med en kasse senap, korv och bröd


Slant jag med hammarn
Slog du alltid huvudet rätt på spiken
Gick jag över gränsen
Hjälpte du till att begrava alla liken


Vandrade jag vilse
Hittade jag alltid dig bortom nästa krök
Blev jag shakin stevens
Fanns det alltid en kopp kaffe i ditt kök


När snaran drogs åt
Var jag glad över att ha dig att hänga med
Jag minns vad du sa
"Det är omöjligt att inte trampa snett i en värld så skev"





Ljuspunkt

Kategori: Allmänt




Jag fick inget stöd när jag började skriva. Varför ska du hålla på med sådan skit, skaffa dig ett riktigt jobb i stället. Mamma vred sina händer och tyckte att jag kastade bort mitt liv. Föraktet för det abstrakta och oron för att jag inte skulle kunna försörja mig manade fram hån och oro från min omgivning. Sluta göra dig till. Någon Stephen King blir du aldrig.



En ljuspunkt är iallafall att vännen CJ äntligen fått ihop en knegarkrönika till zenit igen. Som alltid suverän.
Nu hoppas vi bara han kryar på sig tillräckligt i ryggen för att färdigställa Köttets Undergång.







Attera Totus Sanctus

Kategori: Allmänt






De senaste 7 åren har det varit vårat andra hem. Våran sommartillflykt. När vi vaknade i morse höll vi om varandra igen framför nyhetssändningarna. Hon grät, medan allt jag kunde känna var hat.
Det här att söka sig till mörkret, att gräva och rota i det morbida, frånstötande och smärtsamma.
Vad är det annat än en sköld, ett mantra mot den sanna ondskan. Den sanna smärtan.
Mörkret man aldrig undkommer.





Survival Can Be Murder

Kategori: Film






När jag läser inlägg hos Pål, ser jag att det är fler än jag som har mästerliga Martyrs kvar i bakskallen, flera veckor efter jag såg den. Är nästan sugen på att se om den redan, men ger mig till tåls. Istället spanade jag och min norske gäst in högintensiva Haute Tension och feministiska skräckpärlan Storm Warning.
Når inte upp till Martyrsnivå på något sätt, men är utsökta substitut bägge två.


 

 

 

 

 

 

Bröderna Hansons

Kategori: Film






Alltså bröderna ur Slapshot från ´77, en komedi om ett döende hockeylag i en döende arbetarstad, med döende äktenskap... och en blodlust utan dess like på isen. Paul Newman i huvudrollen är excellent som alltid, antagligen är han den enda snubben i filmhistorien som kan knalla omkring i en brun skinnkavaj med matchande braxer och ändå se cool ut.
I sjuttiotalet smått naiva men samtidigt kalkylerande filmvärld var det inget snack om hur man gör en ultragrabbig sportkomedi med allvarliga undertoner. Därför bjuds man på omotiverade tuttsscener och politiskt inkorrekta ordväxlingar som:
Well, maybe Braden's a faggot, you ever think of that?
No way! He got a big cock, like horse.

Förutom Newman syns också Michael Ontkean, som alla såklart känner som Sheriff Harry S Truman i den lilla staden Twin Peaks. Fast i Slapshot mer passionerad och energisk än träbocken i TP.







Blääääääurrrrrghhhhh

Kategori: Film






Skräcksommar på SVT. Jag och en av mina favoritgubbar från västra grannlandet bänkade oss med svenska kulinariska smaksensationer som sourcream chips och pommac, samt ett sprudlande humör. Vi insåg ganska snart att det var vad kamraten kallade Dritefilm, men härdade av okänd anledning ut till det bittra slutet...
För er som har sett Howards End och tyckte den var händelselös- i jämförelse med Picnic at Hanging Rock är den Matrix. Bland alla tiotusentals b-filmer och skräckpärlor gräver alltså SVT i arkiven ända tillbaks till ´75 för att rota fram den här dassrullen... ofattbart.



Sladdertrut

Kategori: Dikt och Rim





Vad fan springer du här för
Jag vet nog varför du kommit hit
Har hört vad du har att säga
Fattar att det är samma gamla skit


Jag antar vår vänskap
Var förutbestämd att nå sitt slut
Bara ångrar tiden det tog
Innan jag täppte till din sladdertrut


Minns du att du lovade vara en vän
Aldrig säga ett knyst
En käkled, ah den brister så lätt
Sen är det äntligen tyst


Vad var det som lockade
Vad var det du inte alls förstod
Vilka närde din tunga
Medan du lapade mitt blod


Ränns det med käften
Så som du alltid håller på
Får man räkna med
Att skörda som man sår








Exodus

Kategori: Dikt och Rim





Ta mig i din hand
Rist daggen av liljan
Plantera djupt
Ända ned till roten


Vill du snylta utsuga
Ska jag expandera i flöde
Vill du töva i tvekan
Ska jag som stelnad förgås


Tills vi nått
De höga fria ängarna
Drick ur källan
I uttåget från öknarna




Bortbytingen

Kategori: Film



 

 

Redan från början var Clintan en spännande regissör med Play Misty For Me eller den mörka och roliga Mannen med oxpiskan eller hårdkokta The Gauntlet. På senare år har han fortsatt göra fantastiska rullar som Mystic River och Gran Torino.

Tvåtusenåttas The Changeling är ytterligare en i raden av filmpärlor, om den ensamstående mamman Christine som en dag kommer hem från jobbet och upptäcker att hennes son är försvunnen. Den korruppta poliskåren dyker dock upp med en unge som de påstår är hennes Walter, utan att lyssna på Christine som hela tiden hävdar att det är fel pojk. Snutoxarna, redan hårt prövade i media, vill inte tappa i prestige genom att erkänna misstaget, utan börjar istället motarbeta moderns kamp för att sökande ska fortsätta. Istället kallar de henne för hysteriskt fruntimmer och låser till sist in henne på psyket. Synen på Christine och övriga damer i filmen hade fått Schyman att hjula ut till kvinnofällan på köksbänken i rena förskräckelsen. Själv kan man bara konstatera att det är en jävla tur att tiderna har förändrats mot det bättre.

Nu är ju angelina jolie inte den ultimata huvudrollsinnehavaren, men bortser man från det är filmen och alla inblandade ruskigt bra och jag kan rekommendera den starkt.

 

 

Antagen

Kategori: Publicerat






Eftermiddagarna hemma förflöt oftast otroligt långsamt, mer en väntan på att det skulle bli dags att sova än något annat. Jag åt när jag var hungrig, och jag tvättade mig när jag kände mig smutsig. Om vi inte skulle ut och handla, eller om jag inte hade någon lust att leka utomhus, brukade jag sitta på mitt rum, vid min rödmålade bänk vid fönstret och teckna.
Jag försökte teckna vackra, fantastiska varelser och landskap, men bilderna jag såg när jag slöt ögonen blev aldrig desamma på pappret. Jag brukade skissa med blyerts så försiktigt jag bara kunde, skapa nyanser av grått som grund till teckningen. Jag hade hört att det var så de riktigt duktiga tecknarna arbetade. Men trots att jag försökte dra varje blyertsstreck så varsamt det bara gick, såg det alltid klumpigt, grovt och barnsligt ut.
Vissa dagar hade jag ingen lust att rita, utan lade jag mig på sängen och tittade upp i taket. Ofta sökte sig mina fingrar till utväxten, att röra vid den gjorde mig lugn och fridfull till mods. Jag minns inte längre vad jag brukade tänka på. Kanske funderade jag på varför saker var som de var, eller varför jag inte kände mig som de andra.
Mamma åt väldigt sällan den hösten. När jag ser tillbaka, är bilden av henne under fläkten med cigaretten det enda som kommer till mig. De spända rynkorna kring hennes mun och hennes iskalla tystnad.
De där ögonen som hos ett snärjt och döende djur.




Utdraget kommer från novellen Spår i Snö
som blivit antagen till Eskapix volym 7.

Beräknas finnas tillgänglig i sensommar/höst.




Nastrovia

Kategori: Musik




 

 

 

 

Fans - en bok om besatthet

Kategori: Böcker






Fredrik Strage beskriver i sin bok olika grader av besatthet runt artister. Det allra bästa är hur han beskriver fansen och även vissa störda stalkers utan att låta det minsta nedlåtande eller dömande. Även om jag har svårt att förstå hur man reser tvärs över atlanten för att stå utanför Michael Jacksons pedofilrättegång, blir det en rörande skildring, en känsla av igenkänning.
Det har givetvis med att göra att jag själv en gång i tiden var grymt besatt av vissa band, filmer, böcker, serier, på ett sätt som inte andra runt omkring mig varit på samma sätt. Idag är jag inte lika insnöad, jag har många favoritskivor utan att vara besatt i något speciellt band och kan tycka en film är kanonbra utan att ha ett behov av att se den elva gånger på raken. Sen får man väl se det som tur att man tidigt halkade in på Punk där banden snarare förmedlar en känsla av: plocka du också upp ett instrument eller kom och röj med oss vid nästa spelning! Till skillnad mot: Dyrka oss! Vi är så häftiga för att vi drar koks med fotomodeller!
Är det nåt jag förhoppningsvis fått med mig från subkulturen till skrivandet är det just att inte bygga någon patetisk kult runt sin egen person, framstå som mystisk, kontroversiell eller odla självdestruktiv image etc. Det hela ska handla om hur väl eller illa jag lyckas formulera mig i noveller, grötrimslyrik eller recensioner.




Det är kanske inte så konstigt att det kapitel jag identifierar mig mest vid är det om Judas Priest-fans, ett kapitel där Strage myntar den excellenta formuleringen: De enda livsformerna som skulle överleva ett totalt kärnvapenkrig är sannolikt kackerlackor, bakterier och hårdrockare.
Och trots att Priestfansen har hela skivomslag ingaddade, en har döpt sin son efter Halford och de kallar sin favoritylare Metal God är det tydligt att musiken står i centrum, en trofasthet till bandet baserad på de tidigaste skivorna, men likväl en kärlek till låtarna, hantverket om man så vill.
Den kopplingen känns inte alls lika självklar i exempelvis fallet Jackson där hardcorefansen har en rent religiös dyrkan av sin idol. De pratar om hur ren och orörd han är, hur mycket gott han har gjort för världens barn, samtidigt som de klipper ihop videor av olika scener där Jackson tar sig själv mellan benen. Hur vacker han är efter alla operationer och att pedofilrättegångarna bara är en stor konspiration. På många av plakaten som beskrivs hade Jackson med lätthet bytas ut mot Jesus, och du hade befunnit dig på valfritt tältmöte i småland. Det är inte så mycket musiken som står i centrum, snarare bilden, drömmarna och förhoppningarna kring en snubbe de aldrig träffat.





Stalkerfenomenet ges stort utrymme, Strage berättar bland annat historien om det Holländska fanet Gert, som efter intensiv brevväxling med Agneta Fälthskog och genom att flytta in granne med henne, faktiskt blir abba-ikonens pojkvän under en period. (helt osannolikt men sant)
Eller det mest gripande kapitlet, nämligen det om den paranoida schizofrena Lena som under lång tid förföljde Evert Taube och trakasserade hans fru, ja till och med eldade upp Sjösala. När Taube dog började hon förfölja Sven-Bertil Taube tills åldern tog ut sin rätt.
Strage är dock noga med att skilja extremfallen från den vanliga fandyrkan, som i många fall tvärtom är konstruktivt utvecklande och har rent terapeutiska effekter. Han poängterar också skickligt att det stora problemet är inte de omskrivna gånger enskilda kändisar förföljs av tokstollar, utan alla dessa "normala" fall av personförföljelser som håller kvinnojourer och polis mer sysselsatta än någonsin, sorgligt nog.
Jag lånade Fans i onsdags för att ha något att ströläsa i brist på vettiga tidningar, klockan halv tre på natten lade jag den ifrån mig med rödlästa ögon efter att ha sträckläst. Så jävla bra var den faktiskt, och min bild av Fredrik Strage som jag på sin höjd sett skymta förbi i något enstaka teveprogram fick plötsligt en gyllne aura.
Rekommenderas till alla som någon gång känt sig besatta.






"I'll leave the world the same way I came into it ... Dirty, screaming and torn away from the woman I love".

Kategori: Film







Vissa dagar är det skönt med smattrande regn mot rutor och mörka molnmassor över himlen. När man helt skamlöst kan inta ryggläge och frossa i avsnitt efter avsnitt av Arrested Development och Simpsons.
De äldre säsongerna är såå bra rakt igenom. Varje avsnitt strålar av briljans.
Det är desto plågsammare att se de nya säsongerna däremot. Visst blänker det fortfarande till, men huvudanledningen till försämringen är att de nya avsnitten inte har något direkt att berätta, de är mer en uppvisning av mer eller mindre lyckade ideér;
"Tänk om Homer skulle sjunga opera? Tänk om Sideshow Bob är borgmästare i Italien? Tänk om Moes blir en gaybar?" ...och så vidare.




"Dont cry for me... I´m already dead."




Djungeltrumman

Kategori: Allmänt



Numera på Djungeltrumman.se skriver den outtröttlige Kalle Lind vidare. Idag fastnar jag för ett gammalt inlägg om en av många löjligt överskattade och upphöjda kulturpersonligheter;


"August Strindbergs brev till sin polare Pehr Staaff är flitigt citerat tidigare, men förtjänar sin plats även på den här bloggen. Det är en så osminkad uppvisning i machokomplex att det nästan slår över på andra hållet.

Notoriskt svartsjuk på frun, Siri von Essen, som han grundlöst anklagar för otrohet, beklagar han sej över hur hon fått honom att tvivla på sina uppgifter som man:

Retad ända in i genitalkörtlarne reste jag till Genève och tog en läkare med mig till bordell. Avlade kraftprovet - för övrigt ej fösta gången - som jag ville kalla Proserpinas bortrövande (tänk dig situationen själv efter Berninis staty någorlunda.) Undersökte min säd, som befanns vara fruktsam, och mättes i upprört tillstånd (= 16 x 4 centimeter.)

Så där bildas opinioner på falska premisser.

Det är en så märklig situation han beskriver: den gode Ågust tar alltså med sej en läkare till ett horhus? Och låter läkaren titta på när ...? Och runkar upp den inför ...? Varför då? Var han inte klok?

Och vänta nu - var det inte Ågust som anklagade frun för otrohet? Vad gör han då på bordellen?

För övrigt nöjde han sej inte med läkarens utlåtande. Han kallade in ytterligare expertis:

Jag var icke någon stor man i lugnt tillstånd, men normal i uppretat, och ridikyliserad förr redan (Röda Rumstiden) anställde jag i vittnens närvaro (en horas också) kl. 3 på sommarmorgonen, en pittmönstring i fria luften bakom Fyllan på Djurgården. Horan (Vita Björn för resten) gav mig approbatur, dock sine laude.

Det mest fascinerande är egentligen hur han med latinska uttryck - "ridikyliserad" (förlöjligad), "approbatur" (godkänd), "sine laude" (utan beröm) - och hänvisningar till konsthistorien (Berninis staty av guden Plutos heroiska våldtäkt av gudinnan Proserpina), lyckas få patetiken att framstå som riktigt stilfull."







Anse Dig Tipsad 11

Kategori: Allmänt






"Kultur måste helt enkelt få vara rolig, måste få vara vildsint, måla med stora penseldrag om ni så vill - kultur måste även få finnas för oss som är födda på fel sida om järnvägen; vi som inte har föräldrar som är redaktörer för landets största tidningar, som inte är mediamoguler - utan vi som har föräldrar med söndertrasade ryggar efter decennier av slit i fabrikerna.
Vi måste skapa vår egen kultur, vår egen plats i samhället."




Fantastisk vision.
Läs hela inlägget på;
http://eskapix.blogspot.com/2011/07/born-on-wrong-side-of-tracks.html







Businesscover

Kategori: Musik





Reality punk is all together
The Real Enemy
The Real Enemy

Fighting each other just ain't clever
The Real Enemy
The Real Enemy

You've got the wrong enemy picking on a friend
The Real Enemy
The Real Enemy

If we don't stand together then this is the end


Today's youth stand together
The Real Enemy
The Real Enemy

In your combat and leather
The Real Enemy
The Real Enemy

There's a cause a cause to fight
The Real Enemy
The Real Enemy

Not each other we must unite


FIGHT THE REAL ENEMY...FIGHT THE REAL ENEMY


Banned from the pubs everynight
The Real Enemy
The Real Enemy

Same old story will you ever see the light
The Real Enemy
The Real Enemy

Everyone together now listen to me
The Real Enemy
The Real Enemy

Don't fight each other fight the Real enemy

 

 

 

Now I wouldn't saw that I was a bad boy - I'd say I was a peace loving bloke
but whenever a girl takes me round to her house
her parents seem to think I'm a joke


I went to a dance and I met a pretty girl
it must have been a week or two ago
I walked her home and she asked me in
but her old man said oh no no

 

he said
Out, out get out of my house, you'd better take your sheepskin too
no daughter of mine's going out with a hippie
or a scruffy little herbert like you

Now my old lady doesn't seem to mind my appearance
the old man thinks I'm a bore
And I dread the day when he turns to me and says
Oi! son I cant take anymore, come on out

Out, out get out of my house, you'd better take your sheepskin too
no son of mine's going round as a hippie
or a scruffy little herbert like you

Now personally I don't think appearance really matters
what matters is the man you´re within
and I believe that if I stay a good boy
the geezer upstairs will take me in

 

he'll say:
Come come come into my house
you'd better bring your sheepskin too
No son of mine's gonna be turfed out 'cos he's a hippie
Or A scruffy little herbert like you

 

 

 

Fuck the politically minded - here's something I want to say
About the state of nation

The way it treats us today
At school they give you shit - drop you in the pit
You try, you try, you try to get out,

but you can't because they've fucked you about

Then you're a prime example of how they must not be,
This is just a Example of what they've done to you and me.

Do they owe us a living?
Of course they do, of course they do.
Owe us a living?
Of course they do, of course they do.
Owe us a living?
OF COURSE THEY FUCKING DO


Don't want me anymore, cos I threw it on the floor.
Used to call me sweet thing, I'm nobody's plaything,
And now that I am different, 'd love to bust my head,
You'd love to see me cop-out, 'd love to see me dead.

The living that is owed to me I'm never going to get,
They've buggered this old world up, up to their necks in dept.
They'd give you a lobotomy for something you ain't done,
They'll make you an epitomy of everything that's wrong.

Don't take any notice of what the public think,
They're so hyped up with T.V., they just don't want to think.
They'll use you as a target for demands and for advice,
When you don't want to hear it they'll say you're full of vice.



 

 

 

"Bad girls love bad boys... But good girls love 'em too"

Kategori: Musik




 

 

 

 

 

 

 

 

Martyrs

Kategori: Film






Våldsamt och vackert. Välskriven och välspelad. En film som innehåller många element man som van tittare känner igen, samtidigt som där faktiskt finns ett element av oförutsägbarhet. Inte många filmer kan skryta med det.
Morjana Alaoui och Myléne Jampanoì som huvudrollsinnehavarna heter är grymt bra, och speciellt Jampanoì har en utstrålning som få andra. Jag blir genast taggad att se mer ny skräck, eller åtminstone se om Ils och Haute Tension som jag minns som gedigna rullar.






Till och med extramaterialet var ovanligt kul, istället för "vi har gått in för att göra en rysare som får dig att hoppa till i biofåtöljen i sommar höhö" är regissören Pascal Laugier en driven och seriös fan, angelägen att göra Martyrs enligt sin vision, trots bristande erfarenhet och budget. Det är roligt att se hur han förbannad på filmbolaget jämför första utkastet till bioaffisch med en Dieselreklam, eller när Jampanoì berättar att hon inte direkt trivs med honom som regissör.










Rysk Sommar

Kategori: Böcker




Och jag föraktar alla böcker, föraktar all världslig egendom och visdom. Allt är intigt, förgängligt, skenbart och bedrägligt som en hägring.
Hur stolta, kloka och förträffliga ni än är, men döden utplånar er, lika väl som råttorna under golvet från denna jordens yta, och era efterkommande, er historia, era odödliga genier skall en gång förfrysa eller brinna upp tillsammans med jordklotet.
Ni är galna och ni vandrar inte den väg ni skall. Lögn tar ni för sanning och det fula för skönhet.
Jag skulle inte vilja förstå er.




Ja, egentligen var jag på jakt efter en novellsamling av Roald Dahl men det fanns såklart inte, så istället lånade jag Piraten och Tjechov. Den sistnämnde för att jag nånstans snappat upp han kallats Fader Till Den Moderna Novellen och för att jag lite flummigt tänkte bejaka mitt ryska påbrå. Och tänk, trots att gamle Anton dog för mer än hundra år sen gav samlingen Damen Och Hunden mig fan så mycket mer nöje än exempelvis Båten häromsistens.
Allt har givetvis inte åldrats med värdighet, men det som håller är dunder. Stygg humor och svartsyn på samhället och människorna håller tydligen i alla tider.








Ta novellen Den Gamla Pilen till exempel, en historia på knappt fem sidor, som börjar med beskrivningen av en å där en förfallen kvarn står lutad mot ett pilträd. Kvarnen påminner om en krokig gammal gumma och pilen är så stor att inte två personer når omkring den. Intill pilen sitter alltsomoftast gamle gubben Arhip lutad, metar från det att solen går upp tills den går ned.
En dag ser han postvagnen komma förbi fördämningen en bit uppåt ån. Gubben blir vittne till hur vagnens kusk brutalt slår ihjäl postmannen som sitter bredvid och tar sig en lur. Kusken stjäl sedan postväskan och gömmer den i en hålighet i pilträdet, utan att märka Arhip som rädd sitter invid trädets fot. Sedan ger kusken sig själv ett slag i skallen innan han kör vidare, högt skrikande hjälp, de mördar oss!
Arhip bestämmer sig efter en del funderingar, och nattlig gråt från "kvarngumman" att gå till domstolen med postväskan. Där tar några tjänstemän med sig väskan in i ett rum, innan de återvänder till Arhip och säger att han är på fel ställe, väskan måste lämnas in till polisen. Arhip går till polisen, där de undrar vad fan han kommer dit för med sina historier och en länsad postväska. Arhip går uppgiven tillbaka till pilen och sitt mete.
Snart kommer den mordiske kusken och kör förgäves handen i pilen. Arhip berättar att han lämnat in väskan och kusken bryter ihop.
Han stannar hos Arhip, sover och tiger om dagarna, men om nätterna vankar han omkring uppe vid fördämningen, pratandes med den döde postmannens skugga. Till sist, efter att förgäves försökt ange sig själv till de bångstyriga myndigheterna dränker kusken sig i ån. Berättelsen avlsutas med:
"Och uppe vid fördämningen ser gubben och gumman två skuggor numera...
Är det med dem de viskar och tasslar?"
En rolig berättelse, det är något kafkalikt över myndighetsbesöken, samtidigt som det hela känns sagolikt i och med de viskande skuggorna och bilden av den krokiga kvarnen som en gumma, gamle Arhips enda människoliknande sällskap när han sitter där med sitt mete. Realism med smått mytologiska inslag? I vilket fall som helst blir det mer Anton i sommar för min del.








En Profet

Kategori: Film


 

Sacré bleu!!!

 

 

Jag brukar gny över att filmer är alldeles för långa, de tappar ofta i tempo och berättelsen tänjs i onödan ut till bristningsgräns. Nåväl, En Profet klockar in på två och en halv timme och jag hade inte backat för ytterligare en timme.

Filmen handlar om den ärrade och föräldralöse gatuhårdingen Malik som 19 bast gammal åker på en volta på sex år. Han hinner inte vara innanför murarna många dagar förrän han blir erbjuden brass mot en avsugning av en annan nyanländ arab vid namn Rayeb. Malik tackar nej, men blir snart haffad av Korsikanerna som är kungarna av kåken. De ger Malik ett val mellan att själv dödas eller döda Rayeb, som har golat på en kontakt till Korsikanerna. Det hela ska ske genom att Malik erbjuder sexuella tjänster och på så sätt släppas in ensam i Rayebs cell av korrumperade plitar. Med ett rakblad gömt i käften ska han sedan punktera halspulsådern på Rayeb.

Det är bara början på denna oerhört hårdkokta och medryckande berättelser. För fans av blytunga rullar som Pusher2 eller Sweet Sixteen är En Profet ett absolut måste.

 

 

 

 

 


En kät

Kategori: Böcker




Senast lästa:
Flickan med bibelspråken, novellsamling av Piraten. Roligt språkligt på ett gammeldags vis. Blev ganska snabbt trött på de frejdiga skrönorna från sydsverige och kom att längta till Fridegårds statarlängor eller Fogelströms luskvartar. Kan inte släppa känslan av att Piraten mest är för de som tycker att Blandaren är finurlig eller rentav att Povel Ramels texter är genialiska. Brrr!

Senast köpta bok: Metro 2033.

Senast lånade bok: Häxan, novellsamling av Anton Tjechov.

Senast fådda bok: De Döda Fruktar Födelsen av Pål Eggert.

Favoritbokhandel: Röda korset eller myrorna köper jag oftast hos, annars Adlibris.

Favoritbibliotek: Malmö stadsbibliotek är fint att knalla runt i.

Antal lånekort: Ett.

Använder som bokmärke: Jag viker oftast hörnen.

Favoritmat/snack vid läsning: Ingenting, äta kan jag göra andra gånger.

Favoritdryck vid läsning: I grekland halsade jag flasköl till Bukowski i solstolen, annars gillar jag inte att dricka nåt när jag läser.

Favoritställe att läsa på: I min rottingsoffa!

På den sidan hålls jag i den bok jag läser just nu: 72.

Den här boken köper jag till en förälder: The Shining?

Den här boken köper jag till min bästa vän: Min bästis har läst en bok frivilligt i hela sitt liv - den förskräckliga apan av King- så det hade väl fått bli den.

Den här boken köper jag till en partner: Henry Millers I kräftans Vändkrets borde funka som uppvärmning.

Favoritgenre: Skräck borde jag väl skriva, men det är förbannat sällan något håller måttet.

Favoritformat: Pocket.

Författarfavorit: Många.

Den tjockaste bok jag läst: Musashi läste jag i min värsta japanperiod i tonåren, tog mig över ett år kommer jag ihåg, den var tjock saatan. Men väl värd att läsa.

Den tunnaste bok jag läst: Det vet jag inte.

Favoritljud när du läser: Lite sjysst musik i bakgrunden är mumma.
Tyvärr blir det mest barntjo samt tjim.

Favorittidning: Close-Up.

Prenumererar på: Close-Up.

Favoritbokblogg: Boktradition & Bokstävlarna.

Min sämsta läsning någonsin: Äh, det vete katten. När jag låg hemma sjuk en gång läste jag nån Virginia Andrews bok som var rena skiten. I regel läser jag inte vidare om det är kasst.

Mitt bästa bokminne: När jag var ung "patriot" och jobbade på ett butikslager snodde jag Fridegårds Svensk Soldat för jag uppfattade titeln som nationell. Den fick mig faktiskt in på rätt spår igen.

Senaste bokfyndet: Nån kingbok på röda korset tror jag.

Senaste impulsköpta bok: Seriebok, Marvel 1602 som jag faktiskt inte var helt nöjd med.

En bra bok att ge bort: Haha, som att det finns nån så generell att man kan ge den till vem som helst?

Bokgenre som jag undviker: Självhjälpseländet, tantsnusket och deckarskräpet.

Så gör jag med böcker som jag inte vill ha längre: Lämnar in på röda korset eller myrorna.

Så här håller jag koll på vad jag läst: I regel minns jag vad jag har läst, men har en hylla för olästa böcker.

Så här sorterar jag min bokhylla: Efter storlek och tjocklek på böckerna. Flera böcker av samma författare står givetvis bredvid varandra.

Nästa bok jag ska läsa: Jag har Kafka på Stranden liggande oläst, det får nog bli den.






Där utsidan lovar mer än insidan uppfyller

Kategori: Musik





















Ännu mer skräckfilm i sommarnatten

Kategori: Film




"Vad du gurglar och har dig..."
"Jag har ju käften full med blod för helvete! Grrrllllubb!!"



Som kompliment till Eskapix satsning att köra klassiska skräckrullar på sin hemsida i sommar,
kontrar SVT med att vika fredagarna åt ett liknande koncept;


SVT1 fre 1 juli kl 23.20: Skräcken i svarta lagunen (1954)

SVT1 fre 1 juli kl 00.40 Häxan (1922)

SVT1 fre 8 juli kl 00.20: Fåglarna (1963)

SVT1 fre 15 juli kl 23.20 Utflykt i det okända (1975)

SVT1 fre 22 juli kl 00.50 Cat People (1982)

SVT1 fre 29 juli kl 00.15 Silent hill (2006)

SVT1 fre 5 aug kl 00.00 Cecilie (2007)

SVT1 fre 12 aug kl 00.00 Night of the Living dead (1990)

SVT1 fre 19 aug kl 23.30 30 days of night (2007)

SVT1 fre 26 aug kl 23.40 Eden Lake (2008)





"Här ska du få smaka på mattkniv gubbajävel"
Brittisk ungdom campar