stewe

Döds Deluxe

Kategori: Musik

 
 
 

Grave visar på nya given gruvligt god form och svänget är stabilt som rauken själv trots att det numera bara är en originalmedlem med rötterna i den Gotländska myllan kvar. Textmässigt dominerar självfallet den likdyrkande lyriken med skräckteman som odöda köttätare, kravlande kadaver och välsmackande kängor mot kristi lakejer. Berömmas bör också omslagskonsten som är signerad  den som alltid stilsäkre Costin Chioreanu.
I deluxeutgåvan medsänds även den fem spår vassa mini-cd:n Morbid Ascent, där egna dödshymner samsas med en cover av Satyricons gamla örhänge Possessed. Just som i fallet med tolkningen av Alice in Chains Them Bones gör Grave covern till sin egen och inte bara en upprepning av originalet. Några pins och en kylskåpsmagnet som bonus gör samlaren extraglad i hågen.

 

 
 

 

 

 

Slaktrens

Kategori: Musik

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Here's some jaws that want it's meat

Kategori: Musik



Sorry to burst your fucking Bubble
You had your Peace
Now it's Time to set things straight
 So you thought you knew me
I thought I knew Myself to
Bet you had me written off, an able Gun but with Bullets lost
Sleeping Dogs be left asleep
But here's some Jaws that want it's Meat

Cutting Teeth
After all we're just cutting Teeth
Cutting Teeth, Watch me now, Cutting Teeth

I've fucking had it with lying in Wait
I'm fucking through with only biding my Time.
I don't need you to understand
I'm just here to claim what's mine.
Take a look at these bloodied Hands with wear from toil
Lions to Lambs
Brush the Dirt from six feet below
So, can you feel me

Burning your Words
To ashes in your Mouth
Standing tall
Never forget who you are
Cutting Teeth
Bite the Hand that feeds you
Cutting Teeth
Bite the Hand that frees you

So here we are
At the steps of your last Breath
Hear me now to my Commandment
It's starting to show now how I transform your World
You can't deny it, I'm taking over
I'm taking over

 

 

 

 

 

 

 

Teratologen Tonsatt

Kategori: Musik

 
 

Lövskogen kring älvsfåran
rymmer inga konstigheter
när snösvärmarna frysit bort
den sista resten av medkänsla
blickar man inåt
försöker låta bli att minnas

Dalen tonar omärkligt bort
färgerna bli annorlunda
de mjukt sluttande liderna
täcks av gran och tall
en spindelväv av skogsbilvägar
leder ingen vart

Allt är dömt att huggas ner
och fraktas bort
en stämning av sorg
allvar och ensamhet
tar fast betraktaren

De åldriga inbyggarna
hänger sig en efter en
tyst, stilla och sakkunnigt
i de övergivna fusens takbjälkar

Här har stora åthävor
inte någon hemortsrätt
inget är så mycket att orda om
så det är lika bra
att vänja av sig med att leva

 
 
 
 

Wield Lightning

Kategori: Musik


 


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 


Skinny

Kategori: Musik

 
 



 
 
 

 
 
 
 
 
 
 
 

Death Decay Ruin

Kategori: Musik

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Happy Christmas your arse

Kategori: Musik

 
  
 
 
 
 
 
 

Die Blonde Bestie

Kategori: Musik

 
 
 

”I djupet av dessa förnäma raser, det går inte att ta miste på, finns rovdjuret, den praktfulla blonda besten som lystet är på jakt efter byte och segrar.”
- Friedrich Nietzsche

För några veckor sedan läste jag en biografi över Nietzsche, där raderna om Den blonda besten ovan är hämtat ifrån. Eftersom jag knåpar på en novellsamling där en av berättelserna delvis rör sig kring nationalsocialistisk ockultism, krattade jag ner citatet. Kort därefter offentliggjordes låttitlarna till Marduks kommande skiva, där spår två heter just The blond beast.

Nu är det inte alls säkert att Marduktexten har något med Nietzschecitatet att göra. En av koncentrationslägrens mest ökända krigsförbrytare, Irma Grese, kallades även hon för ”den blonda besten”. Marduk har redan tidigare gjort musik på temat andra världskriget, såsom skivan Panzer Division Marduk eller låten The Hangman of Prague.

Som vaktchef för de kvinnliga fångarna i Auschwitz var Grese beryktad för sina sadistiska tortyrmetoder. Under efterkrigstidens rättegångar vittnades det om att Grese blev sexuellt tillfredsställd av att piska fångarna och att hon vid ett tillfälle band ihop benen på en kvinna som höll på att föda fram sitt barn. Grese var också en av de lägervakter som sållade ut fångar till Josef Mengeles experiment. Irma Grese dömdes till hängning och avrättades den 13 december 1945, tjugotvå år gammal.   

 

 

Frontschwein släpps den 19 januari.

 

 
 
 
 

They promised the century to you

Kategori: Musik

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Super, valåret

Kategori: Musik

 
 
 
 
 

Du har ditt märke på jackan
För att visa vad du tycker och står
Sen har du behov av att snacka
Så att alla verkligen förstår

Vilka frågor du anser är viktiga
Vilka saker det är som berör
Vilka åsikter som är riktiga
Plus vad det är för fel som vi gör

Det är så skönt att du har svaren
Det är så skönt att du vet vad du vill
Då kan jag fortsätta hänga i baren
Och beställa in en runda till

Du kan predika ditt evangelium
Byta åsikt om ett år eller två
Sen berätta för mig om hur fel det är
Att tro på saker som du trodde på då

Du tycker en fråga är väsentlig
Men snart har du glömt vad du trodde på
Vår värld är ju föränderlig
Du har glömt idealen du hade då

Jag står kvar där jag alltid stått
Enligt dig är det fel position
Trots att vindarna vänt och åren gått
Är jag ännu i opposition

 
 
 
 
 
 

The soundtrack of our lives V

Kategori: Musik

 
 
 
 
 
 

Hört 2013

Kategori: Musik

 
 
 

Ja, nu har man säkert glömt det mesta eller helt enkelt missat det bästa, men ett försök att sammanfatta soundtracket för senaste året. Så, utan inbördes ordning;

 


 Aftershock – Motörhead
Motörhead har sedan de återtog världsherravälde med Inferno släppt både surt och sött, och i sammanhanget är Aftershock riktigt lyckad. Det låter som de bästa spåren från senaste årens plattor men utan totala floppar; bara högoktanigt och snabbt med hårda textrader av typen; I don’t like the news, Watch it every week, Just because I don’t believe it, Don’t make me a freak.
Ett styrkebesked.

 

 

Under Radarn – Stefan Sundström
Den första sundströmplatta jag riktigt lyssnat på sedan Nästan som Reklam, men som fick mig att uppdatera samlingen med Sundström spelar Allan, Hjärtats Melodi, och Ingenting har hänt.
Under Radarn blir dock favoriten av skivorna; både mörka, natursköna och på avstånd betraktande texter – något som säkert har att göra med att Sundström skrev och spelade in skivan i nordnorge.

 

 

 World Lobotomy- Paganizer
En riktig dunderplatta för oss fans av Rogga Johanssons dödsmetall, vilket fick mig att komplettera diskografin med ännu mer av hans diverse musikprojekt som genomgående håller samma höga klass av brutalt sväng.
Ännu roligare är att det i år kommer en tredje skiva med Grotesquery där Rogga ihop med Kam Lee gör konceptskivor utifrån en slags Lovecraftvärld. Liksom en uppföljare till Megascavangers Descent of Yuggoth, som är en något förbisedd skiva på temat kosmisk skräck och tomhet.

 

 

The Low Higway – Steve Earle
Earle målar bilder av ett Amerika i sönderfall, men får även med personligt rannsakande texter liksom en hälsning till sin autistiske son i undersköna Remember Me. Musikaliskt rör sig skivan över flera olika nyanser, mestadels är stillsamt och melodiskt, där mycket utrymme ges till Earles röst.  

 

 

Welcome Farewell – Vreid
Svartrotad rock från Norge där starka melodier och sväng betonas. Absolut inget måste men ytterligare en stark skiva av ett band som bara blir bättre.

 

 

God, Gasoline & Me – Hotrod Frankie
För varje skiva har Hotrod Frankie rört sig i allt vidare cirklar från konceptet Frankenstein som präglade första plattan, liksom låtit alltmer psychobilly sedan ståbasen kom in i ljudbilden.
I fjärde given bjuds det på starkaste materialet hittills. Hade jag spekulerat hej vilt skulle jag gissat på att ett uppslitande uppbrott eller rejält psykbryt legat som grund till de med få undantag genomsvarta texterna om kärlekslöshet, förlust och pillerknaprande.

 

 

Why do Birds suddenly appear/On the Balls – Hard Skin
Ett smått oemotståndligt band som på ett humoristiskt vis leker med Oi-genrens tacksamma klyschor. Nackdelen ligger dock just i humorn, som lätt tappar stinget efter några lyssningar och det hela blir tjatigt.
Ett dubbelalbum kan låta väl mastigt i sammanhanget, men funkar riktigt bra, just för att på Why Do birds suddenly appear sköts sånginsatsen av tjejer ur brittiska punkfloran.

 

 

Sulphur Skies – Johansson & Speckmann
Johansson i bandnamnet är densamme Rogga som i Paganizer ovan, här sköts sången av veteranen Paul Speckmann från amerikanska Master. Thrashigt, med samhällskritiska och slagkraftiga låtar. Enda problemet är att låtarna tenderar att flyta in i varandra och en större variation hade varit att önska inför nästa giv.

 

 

Black Armoured Death – Death Wolf

Morgan Håkanssons sidoprojekt till Marduk. Ett band som under namnet Devils Whorehouse spelade Danzig-inspirerad punk för att numera verka under namnet Death Wolf.
På andra skivan under nya namnet tar Death Wolf sin vision ett steg längre, det är furiöst, punkigt och brutalt. Precis som föregångaren en fantastisk platta med texter som rör sig via nordisk mytologi till en cover på Death In June.

 

 

This is my England – The Last Resort

Ett av årets allra snyggaste omslag, därtill med rejält digipackomslag för cd-versionen.
Last Resort lyckas precis som You’ll never take us att få till en snygg produktion, samtidigt som ljudbilden fortfarande låter ruffig och obstinat.
Roi sjunger fortfarande som en arg tjugoåring sina texter om livet på Londons bakgator. Hur politiker luras och bankirer rånar, liksom att kämpa för sitt fotbollslag och sin klass; Self assessment, vat and council tax, Were getting stung where till the sun don’t shine, Phone lines cashing in on every little call you make, I’m thinking anarchy is the only way to go



 

 

 

 

 

Reklampost 2

Kategori: Musik

 
 
 
 

Hd Wow är den butik jag oftast beställer ifrån, men självklart inget för den som inte är intresserad av att äga film eller musik i fysisk form.

Senast beställdes Nick Caves Push the sky away (dvs hans "nya" skiva) för en överkomlig slant. Tidigare har jag bland annat kompletterat min samling Curb your enthusiasm-boxar och fyndat gamla favoriter. Enda kruxet är att det ibland kan ta i runda slängar 10-14 dagar för varan att dimpa ner.

 

 

 

 

1/5-13

Kategori: Musik

 
 
 
 
Tiden snurrar förbi
Vissa saker försvinner för gott
Du säger att vi går framåt
Men hur långt har vi egentligen nått?

Vad får dig att tro
Att vi ens har en chans
Vad finns det för framtid och vad har den att ge?
Var finns tecken på
Förbättring någonstans
Vilken ljusning ser du som jag inte kan se?

Din vision av vår framtid
Den tror jag inte på
Det är inte svårt att se; vi kommer att förgås
 
Du säger att vi har framtiden för oss
Och att vägen stakats ut
Visst har den det
Den leder framåt mot vårt slut

Vad får dig att tro
Att vi ens har en chans
Vad finns det för framtid och vad har den att ge?
Var finns tecken på
Förbättring någonstans
Vilken ljusning ser du som jag inte kan se?

Din vision av vår framtid
Den tror jag inte på
Se på allt som gått fel; vi kommer att förgås
 
 
 
 
 
 
 
 

Think before you act

Kategori: Musik

 
 
När jag nu sitter här med nya vinyler och utan något att spela dem på,
känns det där rådet plötsligt rimligare än nånsin...
 
 
 
 

The soundtrack of our lives IV

Kategori: Musik

 
 
 
 
What you gonna be is a mystery
Just don’t know
What you wanna be is a mystery
They don’t care


 
 
 
 
 
 
 
 

Dödssymbolik

Kategori: Musik

 

 

Nära Svartåns utlopp i sjön Roxen på Östgötaslätten, sex kilometer nordväst om Linköping, ligger Kaga kyrka, uppförd på elvahundratalet under Sverker den äldre. Byggnaden anses vara en av de allra vackraste och bäst bevarade medeltida kyrkorna i Östergötland och är invändigt dekorerad med flera unika motiv. Bland de gotiska målningarna, daterade till fjortonhundratalet utmärker sig en bild av ”pesthelgonet” Sankta Kakukilla, som anfalls av sju råttor. Kaga kyrka är bara en många platser av kulturhistoriskt intresse som Marduk-gitarristen och amatörfotografen Morgan Håkansson har besökt i sällskap av sin trogne följeslagare, taxen Moritz.

-Råttorna symboliserar var och en av de sju dödssynderna säger Morgan. Det ska vara den enda målningen av Sankta Kakukilla som existerar. Morgan har under en längre tid samlat stoff till en bok som han själv begränsar till ”Stormaktstidens högadliga begravningsskick”.

 

 

-Jag har alltid varit intresserad av symboliken kring döden och människans begravning. Under svensk stormaktstid stod det hantverket på någon slags höjdpunkt. Jag vet inte hur många foton jag har; det är oöverskådligt. Jag för anteckningar på det jag ser och det händer att jag intervjuar ättlingar som lever i dag. Jag har gjort väldigt mycket research men ännu inte gjort så mycket av projektet. Morgan förklarar att han inte vore beredd att lägga ned den tid det skulle innebära att göra en formell, akademisk karriär av intresset.

-Jag gör det jag gör först och främst. Det andra kommer vid sidan av i mån av tid. Vissa samlar frimärken, andra gillar dödssymbolik.

 

 

Från att ha läst hyfsat med film- och musikjournalistiska böcker 2011 blev det desto mindre av den varan under 2012, och reportagen i tidningsform har en tendens att bli en återupprepning av anekdoter eller allmänt säljsnack för senaste given, så det var inte heller något att jubla över. Ett rejält undantag var dock intervjun med Morgan Håkansson i Close-up #141 från juni förra året, där utdraget ovan är hämtat och journalisten heter Lars Martinsson. Rekommenderad läsning.

 

 

 

 

 

Blodsrit

Kategori: Musik

 
 
 
 
"Det måste alltid vara någon demon och eld och tillbedjan. Men jag har ingen relation till det, det betyder helt enkelt ingenting för mig. Att försöka hitta det som är ont för mig ledde mig till den självgoda mobben som sätter upp riktlinjer för hur andra ska vara."
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Down we go

Kategori: Musik

 
O My O My
What a wretched life
I was born on the day that my poor mother died
I was cut from her belly
With a stanley knife
My daddy did a jig with the drunk midwife

Who's that younder all in flames
Dragging behind him a sack of chains
Who's that younder all in flames
Up jumped the Devil and he staked his claim

O poor heart
I was doomed from the start
Doomed to play the villians part
I was the baddest Johnny in the apple cart
My blood was blacker
Than the of a dead nun's heart

Who's that milling on the courthouse steps
Nailing my face to the hitching fence
Who's that milling on the courthouse steps
Up jumped the Devil and off he crept

O no O no Where could I go
With my hump of trouble and my sack of woe
To the digs and deserts of Mexico
Where my neck was safe from the lynching rope

Who's that younder laughing at me
Like I was the brunt of some hilarity
Who's that younder laughing at me
Up jumped the Devil 1, 2, 3

Ha-Ha Ha Ha How lucky we were
We hit the cathouse and sampled their whares
We got as drunk as a couple of Czars
One night I spat out
My lucky stars

Who's that dancing on the jailhouse roof
Stamping on the ramping with a cloven hoof
Who's that dancing on the jailhouse roof
Up jumped the Devil and said "Here is your man and I got a proof"

O no don't go O no O slow down Joe
The righteous part
I straight as an arrow
Take a walk and you'll find it too narrow
Too narrow for the likes of me

Who's that hanging from the gallow tree
His eyes are hollow but he looks like me
Who's that swinging from the gallow tree
Up jumped the Devil and took my soul from me