Filmskörd 14

Film / Permalink / 4

 

 

No Direction Home
Scorsese briljerar om Bob Dylan. Jag har alltid gillat Dylans musik... När någon annan än Dylan själv gör den vill säga. Men jag är svag för dokumentärer om intressanta, skapande människor, och över tre (japp 3!!) timmar av den här bara flög förbi. En spännande tidsepok, en alternativ kultur, och ändå blir det ännu bättre när den gode Bob vägrar vara ett språkrör politiska intressen och organisationer. Tufft!







2012

Hollywood fläskar på och allt är sig likt. Måste införskaffa mer kultiga rullar än all mainstreamsörja, jag är mättad bortom mätt. Men jag är svag för pampiga scener där jorden går under och det gör den med råge i den här rullen. Att stänga ned vissa delar av hjärnsystemet och korka upp en pommac är en förutsättning.





District 9

Här strandar en sorts krabbvarelser från yttre rymden i Sydafrika. De blir internerade inledningsvis, för att sedan tilldelas utrymme i distrikt nio, som alltså är en väldigt välbekant form av kåkstad för alla som minns hur apartheidregimen i Sydafrika en gång fungerade. Parallell går också att dra till nordamerikanska indianreservat, eller dito för Australiens urinvånare, nutida flyktingläger, etc.

Någonstans vill jag hojta ”Okej! Jag fattar liknelsen! Illegal Alien i dubbel bemärkelse liksom, vi människor behandlar varandra jävligt illa!” Men det tar inte slut, filmskaparna fortsätter att hamra in den otroligt fyndiga liknelsen ända till eftertexterna. Men jag somnade nog tidigare.




 

American Radical – The trials of Norman Finkelstein

När jag upptäckte Chomsky, letade jag mig snabbt vidare till Naomi Klein, Tony Judt och liknande kritiker av makten. Jag läste också Norman Finkelsteins kontroversiella bok Förintelseindustrin. Den var bitvis intressant men jag gillade inte hans sätt att skriva. Det är aggressivt, självrättfärdigande och enformigt. Att höra honom snacka i den här dokumentären är ännu värre. Mycket lite utrymme ges till att analysera vad han skrivit/skriver, utan det handlar mest om hans uppväxt, proteststormar när han framträder och så att han blev av med sin lärartjänst. Att ett universitet inte vill låta en fanatiker undervisa har jag faktiskt förståelse för. Snubben verkar smått besatt, men det var okej tidsfördriv en söndag.

 

 

 

 

#1 - - Pål:

Hmm, är district 9 så övertydlig? Har inte sett den själv så vi får väl se...

Skrattade åt din Finkelsteinrecension. Jag har inte läst den men funderat på om jag borde den senaste tiden. Komiskt att du tycker att den är bitvis intressant men ändå avrundar med "Att ett universitet inte vill låta en fanatiker undervisa har jag faktiskt förståelse för."

#2 - - CJ:

Jag vill faktiskt se 2012.

#3 - - s:

CJ;

..då vet du vad som gäller..=)



Pål:

Haha, det kanske blev lite fel här och där...

Ja, boken var bitvis intressant. Om jag har förstått det rätt, är det inte många som har kunnat bemöta fakta han för fram i boken; istället har det blivit glåpord som självhatande och terroristkramare.

I dokumentären framstår han däremot som en tvättäkta fanatiker; vad kallar man annars en snubbe som försakat allt annat i livet och verkar existera enkom för att föra fram sina idéer.

Men det kan vara en smaksak, som sagt tycker jag att Judt och Chomsky är långt bättre.



#4 - - Pål:

Jo, jag förstod nog hur du menade från början. Men det blir kul på något sätt när du både tycker att Finkelstein för fram fakta och att han ändå är en fanatiker. Jag vet inte, om det var något med formuleringen, men jag skrattade nästan högt när jag läste det.

Till top