En kunglig busstur
"Världen hade tänder och den kunde bitas precis när den ville. Det upptäckte Trisha McFarland när hon var nio år. Klockan tio på morgonen tidigt i juni satt hon i baksätet på sin mammas Dodge Caravan. Hon hade på sig sin blå Red Sox- tröja, träningströjan (den med 36 GORDON på ryggen) och hon lekte med sin docka Mona. Klockan halv elva var hon vilse i skogen. Klockan elva försökte hon låta bli att vara vettskrämd, försökte låta bli att tänka Detta är allvarligt, detta är mycket allvarligt. Försökte låta bli att tänka på att ibland när folk gick vilse i skogen så kunde de skada sig allvarligt. Ibland dog de."
På väg för att lämna in nycklar och säga ajöss till fd kneget stod jag igår redo att ta mig en busstur, då jag kom på att jag inte hade något att läsa. Då af-inskrivningen gick snabbare än väntat gavs jag möjligheten till en biblioteksraid där jag roffade åt mig Flickan som Älskade Tom Gordon av Stephen King. Jag började läsa redan på stationen och höll på att missa min hållplats när det väl var dags, vilket är ytterligare ett plus i bokbetyg. Få kan nagla fast mig omedelbart såsom King, få kan med några rader berätta att här kommer något högst obehagligt att ske, och att jag med största sannolikhet kommer att gilla det ändå.
Förutom ett par av hans gunslingerböcker är det jävligt länge sedan jag läste en Kingbok. Men likväl är han den ende monark jag står ut med.