Violvägen
de där kalla betongväggarna
du slog skallen emot
ett hisschakt omgjort till lägenhet
där du ägde absolut ingenting
och inget ägde dig
att känna tiden rinna ut
samtidigt som den står helt still
det kärlekslösa knullets tomhet
och överfulla askfat
i blekt morgonljus
knytnävsslag och svetthala hångel
allt bara hände på sjutton c
som när du slickade alla cd-fodralen
på jakt efter några korn
som kanske spillts och lämnats kvar