För Vem

Allmänt / Permalink / 4





"Vad jobbar du med?"
"Ingenting."
"Aha.. Du stämplar då?"
"Nej."
"Säg inte att du går på soc??" Med ens ilsket. De där hårdföra arbetargubbarna man slog sig i slang med som nykläckt barfluga. De som sade att Det finns alltid jobb för den som vill jobba... eller rentav skulle starta fajt just för att man satt och drack när man hade bidrag. De flesta började dock, nästan faderligt, ge goda råd om hur man ska jobba, eller snarare hur dom själva -i regel mot alla odds- bevisade för hela världen att de var duktiga knegare.

Det är med delade känslor jag följer de täta inslagen kring FAS3-skiten på nyheterna.
Arbetsgivarna uttnyttjar billig arbetskraft. Jaha.
Poänglösa sysslor för att arbetsgivarna ska få stödpengarna. Det menar du inte.
Månader med att göra skitjobb utan att det nånsin leder till anställning. Kom med nåt nytt.

Där märker man skillnaden på de med starka i röster i samhällsdebatten kontra de röstlösa. För det är ju bara för den en gång i tiden etablerade arbetskraften som FAS3 är nytt, för unga och nyanlända medborgare är det en högst välbekant visa. Det var på det örat just typerna på puben ´98 inte ville höra, lika lite som kontakterna på soc eller AF.
"Huvudsaken är åtminstone att man gör nåt."
"Unga människor mår inte bra av att gå och dra."
"Med den inställningen kommer du aldrig in på arbetsmarknaden."

Jojo, annat ljud i skällan nu.
Det är nog inte så nyttigt för gubbjävlar heller att gå och dra.

Samtidigt matades man med nån slags jävla nidbild av en backpackande, tågluffande slackergeneration som satt på kafeér eller spelade xbox. Jag antar den bilden var sann. För vissa. Någon annanstans.
Fortfarande matas bilden av att den nya tidens ungdomar inte är intresserad av gammeldags påfund som anställningstrygghet och fackförbund, utan inget hellre vill än att tävla inbördes om att bli burgervändarförman eller psykas av ett högre uppsatt luder i telemarketingbranschen. Utan några större chanser att hävda sina rättigheter. De gillar flexibilitet helt enkelt. Vara tillgänglig. Ställa upp för laget. Jobba gratis.

Men på ett annat, mindre skadeglatt sätt, förstår jag såklart som fan hur FAS3arna känner sig.
Jag tror att de på allvar inte förstod hur nonkonstruktiva och verkningslösa saker som Ungdomsgarantin, Datorteket eller Aktivitetsstöd egentligen var för oss då. Jag tror de verkligen trodde att vi mest gnällde och att det var vårat eget fel att inte praktikplatser och provanställningar ledde nån vart. För det var säkert deras erfarenhet från när de var unga, att står man ut med de pissigaste passen i början, härdar ut de träligaste uppgifterna så leder det till jobb och så småningom fast anställning med rejäl lön.

Av oss som stod utanför åren kring och efter nittiotalskrisen är till viss del den första generationen fattigvuxna i Sverige på flera decennier. Outbildad arbetskraft i förorter och mindre städer med få möjligheter att förändra sin situation, med jobb som sällan leder till anställningstrygghet eller ekonomiska möjligheter till vidareutbildning eller högre studier. Senaste årens legalisering av ocker har tyvärr inte gjort situationen bättre, då fler än någonsin sitter i skuldsnaran.

Kanske är den förut tryggade delen av arbetarskiktet fortfarande såpass resursstarka att FAS3 läggs ned med tiden, men jag tror inte det. För de arbetslösa unga lär inget förändras. Ju mer makthavarna använder ord som utanförskap eller mumlar mantran som De Unga är Ändå Vår Framtid, desto mer spyfärdig blir man.
Vi lever i ett atomiserat land där rimliga möjligheter för de svagare eller mindre resursstarka förkastas, i regel med hänvisning till bygget av ett konkurrenskraftigt välfärdssamhälle.
Konkurrens för vem?
Välfärd för vilka?






#1 - - pål:

Jag tror inte FAS 3 läggs ner bara sådär. Det ingår i en arsenal av åtgärder för att på lång sikt förändra arbetsmarknaden. Fascinerande historisk vinkel på det hela dock. Jag började jobba på SAABs löpande band direkt efter gymnasiet så jag skaffade mig snabbt en a-kassa istället för att vara hänvisad till arbetförmedlingens jobbkurser och soc. Men jag hade kompisar som var tvungna att tramsa runt på sådant där.

#2 - - S:



Javisst, det är bara en del i ett större projekt.

Många verkar vilja säga att allt var bättre innan borgarna tillträdde, men på många sätt var det definitivt inte det. Det verkar vara samma skit inom vissa områden oavsett höger-vänster.



#3 - - rippe:

fas 3, ak-jobb, beredskapsarbeten eller söka jobb kurs, kärt barn har många namn. dessvärre finns ju ingen motkraft idag, under nittotalet växte ju vreden och demonstartionerna var många, men sedan eu-inträdet så finns inget kvar höger/vänster var finns skillnaden idag? själv kommer jag att slumra in till "kommunismens ide" och hoppas att det under denna mandatperioden så avsätts borgerligheten. vad gäller den backpackade och icke fastanställda generationen så är det ju så att det är de som kan kosta på sig den lyxen som talar om den, de som landar mjukt i medel- och överklassens famn. Vi andra får knega på och hoppas att stålarna räcker till nästa månads amoteringar. Skriv på och gör din förmögenhet... varför inte prova på som kolumnist???

#4 - - S:



Rippe; väl skrivet. Du har så rätt; de som skriver om britpopbandet som "alla" lyssnade på, hur vi "alla" var ironiska och ville bli mediastjärnor etc.. Det är märkligt att se sin uppväxtdecennium sammanfattad så verklighetsfrämmande.

En kolumn vete fan, men så snart jag är kurerad ska här skrivas så tangentbordet glöder iallafall.



Till top