Attera Totus Sanctus

Allmänt / Permalink / 3





De senaste 7 åren har det varit vårat andra hem. Våran sommartillflykt. När vi vaknade i morse höll vi om varandra igen framför nyhetssändningarna. Hon grät, medan allt jag kunde känna var hat.
Det här att söka sig till mörkret, att gräva och rota i det morbida, frånstötande och smärtsamma.
Vad är det annat än en sköld, ett mantra mot den sanna ondskan. Den sanna smärtan.
Mörkret man aldrig undkommer.





#1 - - Pål Eggert:

Det där med en mördare som kommer ut till en ö och börjar skjuta av folk är ju rena skräckfilmen...

#2 - - CJ Håkansson:

En kristen överklassmördare, uppbackad av ett enormt internetpåbud, som slaktar barn från arbetarklassen och lägre medelklassen. Som dyrkar en ideologi där det är okej att mörda slöddret. Blir det mer politiskt? Ändå vill pressen ge sken av det är en "ensam galning", medan knäppskallen som bara lyckades spränga sig själv är en muslimsk komplott. Hur hänger det ihop? Har vi ens några riktiga journalister kvar i det här landet, eller är de bara borgarbrackor hela bunten, som inte vill se polariseringen mellan de som har och de som inte har?



Jag trodde inte det här dådet skulle plåga mig som det gjort.

#3 - - S:



Pål;

Tragiskt nog.



CJ;

Jag kan inte annat än instämma, både i vad du skriver och hur plågad man är av hela skiten.



Till top