Hårt Regn

Dikt och Rim / Permalink / 3









Det undermedvetna färdas kollektivt

Föder månglarna som kränger tro och hopp

Ingen väg byggdes att ensam vandra 

Där rullar hjulen för alltid framåt utan stopp

 


Massorna trängs utanför portarna

Panka, brutna och skjutna i sank

Stålnätet avskiljer och separerar

Ändå flockas alla till köttgrytornas stank

 


Ett regn ska falla hårt

Svärtade lungor ska blåsa till storm

De långa knivarna slipas

Av den spelande tungan hos tvehövdad orm

 


Någon svinar runt i rågfältet

Någon håller yxan som klyver atomerna

Cirkelbundna drar vi runt världen

Tillber och skändar de tomma symbolerna

 

 

 

 

#1 - - sandra:

Näst sista stycket. Hela dikten, men näst sista stycket. I synnerhet "svärtade lungor ska blåsa till storm". Du är fantastisk.

#2 - - S:





Sandra;

Du gör mig sådär skämmigt stolt än en gång, även om jag nog tycker att det är du som är fantastisk.

#3 - - sandra:

Tsss, sug i dig istället! Var stolt och tyck att du är fantastisk, för det är du ju. :)

Till top