Restrepo
Sebastian Junger är en amerikansk journalist som bland annat skrivit den dokumentära förlagan till storfilmen Perfect Storm. Men det är efter succédebuten som Junger åstadkommit sina mest intressanta alster i och med att han för tidningen Vanity Fairs räkning började göra krigsreportage från Afghanistan. Stora delar av materialet omarbetades sedan till boken War som fokuserar på krigshjälten Salvatore Giunta.
Restrepo, som filmades parallellt med skrivandet av War, har följts av flera krigsdokumentärer. Jungers senaste bok Tribe låter särskilt intressant och står högt på sommarens läslista.
I Restrepo får vi följa soldaterna som stationerades i Korengal-dalen som var en av Afghanistankrigets mest riskabla och instabila zoner.
Tempot är rappt, det som inte kameran fångar vid frontlinjen återberättas genom vittnesmålsskildringar med de överlevande. Trots att dokumentären klockar in på en och en halv timme så upplever man tiden vid fronten som längre. Utan att det för den delen blir långtråkigt.
Trots att berättelserna är sakliga så är de ingalunda osentimentala. Plutonens egna martyrer, liksom segrarna och förlusterna, blir en del av soldatbrödraskapets mytologi. En slags stamgemenskap där såväl interna skämt som symboliska namn används för att stärka och bekräfta grupptillhörigheten.
Kameran är på plats även då det smäller som värst, något som skapar en omtumlande obehagskänsla av närhet.
Jag föredrar egentligen långdragna och djuplodande krigsdokumentärer av typen Världens Undergång eller The Vietnam War men Restrepo är brutalt medryckande i all sin avskalade enkelhet.
(Netflix)
