Det Hemsökta Japan

Böcker / Permalink / 0

Men oavsett hur vi än vaknar inför dessa känslor är vi sannerligen drömmare, jämrande utan hjälp i mörkret, torterade av skugglik skräck. Alla drömmer vi; ingen är helt och hållet vaken; och många av dem som världen kallar visa vet till och med mindre om sanningen än min hund som ylar i natten.

Den här annorlunda blandningen av skräcksagor, reseskildringar och fritt filosoferande är nästan mer av en självbiografi än en novellsamling. För det är författaren Lafcadio Hearn som ömsint och poetiskt skymtar fram. Såväl i efterordet av Thomas Warburton, som i prosan.
Även när Hearn samlar rysliga legender och folksagor anar man ett ständigt närvarande vemod, måhända färgat av hans olyckliga barn- och ungdomsår, men också hans stora kärlek och respekt för Japan och Japanerna.

 

Han följde med Japans hemvändande arméer, invaderade det segerrika kejsardömet och dödade under den heta årstiden omkring trettiotusen människor. Han slaktar ännu; likbålen brinner utan ände.

Lafcadio Hearns beskrivningar av folkliv och vardag bär på en bitterljuv sorg över hur modernitetens kvarnhjul hotar att mala det förgångna till damm och glömska. Titeln kan tolkas att handla om bokens många andar och demoner, men lika gärna om hur svunna tiders tro och traditioner rör sig som vålnader genom en snabbt föränderlig samtid.  
Ibland, i synnerhet i den kärlekskranka novellen Karma, passerar Hearns prosa över gränsen. Från en romantisk skönhet till det sönderdetaljerade och olidliga.
Men det övervägs med råge av de många favoriterna, som I koleratider, Konsten att yla, Likryttaren, Pojken som ritade katter, den obehagliga Mujina, med flera.
Några av de folksagor Hearn återberättar har ett abrupt slut, eller i något fall inget tillfredsställande slut alls. Men som så många gånger förr är det snarare resan än målet som är behållningen.

 

 

 

 

 

 

 

Till top